Gröna mål i en grå värld

Årets klimatmöte i Baku i Azerbajdzjan har avslutats, med ett resultat som beskrivs som en besvikelse av miljöorganisationer och som en framgång av de rikaste länderna. Ett av de mål som Ministerrådet har satt för det nordiska miljösamarbetet för de kommande fem åren är att ”Norden ska visa att det går att leva inom planetens gränser och samtidigt ha ett högt välstånd”.

Allt för ofta är det motsatsen som gäller: Det är bara de rikaste länderna som har råd att tänka på miljön. Bilderna från indiska städer där luftföroreningen är så stor att det enligt indiska läkare  motsvarar 25 cigaretter per dag visar hur dyrt det är att vara fattig.

I vårt tema om miljö och kompetens försöker vi hitta några exempel på att det inte behöver vara så svårt att göra något för miljön. Det norska företaget Miljø Norge har byggt «Slåkkefabrikken» utanför Drammen, där de recirkulerar använda brandsläckningsapparater.

Varje år kastas miljoner brandsläckare. Varje apparat som återanvänds innebär ett minskat utsläpp på 38 kilo CO2 och att fyra kilo stål kan användas till andra föremål.

På Åland, som har stora havsområden i Östersjön, planeras det för vindkraft som vida kommer att övergå ögruppens egna energibehov. Samtidigt ställer sig invånarna frågan: Hur mycket är den obrutna kustlinjen värd?

I Sverige har det som skulle bli Europas största batterifabrik, Northvolt i Skellefteå, gått konkurs. Är det bara på grund av konkurrens från Kina, eller led Northvolt av ett slags hybris, där de försökte sig på att samtidigt utveckla ny teknik?

Utanför Arendal startade företaget Morrow produktionen av batterier i augusti i år.

- Produktion av batterier är svårt. Det betyder att vi inte ska gapa över för mycket. Vi har valt en känd produktionsteknologi som vi vet fungerar, säger vd Lars Christian Bacher.

För Norge har trots allt två stora fördelar: Riklig tillgång på ren energi och en av Europas största bilpark av elbilar. Ska elektrifieringen av transporterna lyckas behövs det ett kretslopp där begagnade batterier återanvänds.

När ministerrådet ser på vilka gröna utmaningar Norden har är ett av de områden där utvecklingen går mest åt fel håll antalet fåglar i jordbrukslandskapet.

I ett index där antalet fåglar i jordbrukslandskap var 100 år 2000, var index på 61,8 2022. En viss återhämtning skedde 2023, då index ökade till 66,8.

På det Natur- och Biovetenskapliga fakultetet på Københavns Universitet – SCIENCE – finns utbildningen Agriculture – Production and Environment, som hittills har lockat flest kvinnor från storstäderna. Två av dem är Andrea Topsøe Sloth og Maia Vial, som när de är färdiga med utbildningen vill arbeta som konsulenter för lantbrukare och hjälpa dem med en hållbar produktion av hälsosammare livsmedel.

- Jag har alltid haft en miljökämpe inom mig, och livsmedelsproduktionen är oerhört viktig för den gröna omställningen, säger Maia Vial.

På Island är fortfarande fisket viktigt, även om turismen betyder mer för bnp. I år stoppas för andra året på rad fisket av lodda, en fiskart som kan beskrivs som en ryggrad i det marina ekosystemet i norra Atlanten, eftersom den också utgör föda för torsken. När havstemperaturerna ökar flyttar också fiskebestånden sig.

Vi ser i detta nummer också på arbetsmiljön för två grupper som hittills inte uppmärksammats: Kvinnor som nått klimakteriet och transpersoner. I bägge fall handlar det om hormoner. 

- Klimakteriebesvär har länge varit något privat, men när det går ut över arbetsförmågan är det inte längre ett privat problem utan ett samhällsproblem, säger Stine Mathieu, vägledare i naturlig hormonterapi.  

Om en person genomgår könsbekräftande vård är det viktigt att veta att det är en process som pågår i flera års tid. När någon byter namn måste det finnas rutiner och gå snabbt att ändra mejladress och andra administrativa funktioner, var några av råden som gavs på konferens om transpersoner och arbetslivet, som organiserats som en del av det svenska ordförandeskapet i Ministerrådet.

Arbeidsliv i Norden ges ut av Arbeidsforskningsinstituttet i Norge, som i år fyller 60 år. Vi har därför gjort ett specialtema om institutets forskning och intervjuat direktören Elisabeth Nørgaard, som är på jakt efter forskning med genomslagskraft.

Under 24 av de 60 åren har AFI gett ut Arbeidsliv i Norden och den engelska utgåvan Nordic Labour Journal, på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Men tidskrifterna har en längre historia. Den första versionen  som gavs ut redan 1980 var et informationsblad som kallades för NAUT-information, där akronymen skulle uttydas Nordiska arbetsmarknadsutskottet. 1987 döptes tidskriften om till Nordisk arbetsmarknad. När AFI vann uppdraget blev titeln Arbeidsliv i Norden.

Själv har jag medarbetat i tidskriften sedan år 2000 och varit chefredaktör sedan 1 juli 2019. Det här blir den sista ledaren jag skriver, eftersom jag går i pension 1 januari 2025.  

Men jag har fullt förtroendeför att min efterträdare Line Scheistrøen för tidskrifterna vidare och att de kommer att fortsätta vara en nordisk blick på arbetsmarknaderna, arbetsmiljön och arbetsrätten i Norden.

Tack till alla jag samarbetat med under de här åren!