- Åland måste vara en aktiv aktör i klimat- och hållbarhetsarbetet och för oss är vinden en naturlig resurs att satsa på. Vi har faktiskt inte så mycket annat. Det säger Camilla Gunell, infrastruktur- och klimatminister i Ålands landskapsregering som vill satsa havsbaserad vindkraft i stor skala på åländskt vatten
”Etableringen av havsbaserad vindkraft på åländska vattenområden är en framtidssatsning och början på en industri som kan innebära positiva effekter för klimatet, ekonomin för landskap och kommuner, sysselsättningen och utvecklingen av åländskt näringsliv”, heter det i programmet som sittande landskapsregering enades om vid sitt tillträde i december i fjol.
I regeringen sitter representanter för tre partier – Liberalerna, Åländsk center och Ålands socialdemokrater.
Socialdemokraten Camilla Gunell är infrastruktur- och klimatminister och frågan ligger i första hand på hennes bord.
Havsbaserad vindkraft betyder satsningar i miljardklassen och om något projekt förverkligas betyder det jackpot för berörda kommuner i form av skatteintäkter för kraftverk. Men i dagsläget kan vi inte ange något exakt belopp i euro och cent, säger Camilla Gunell, infrastrukturminister i Ålands landskapsregering. Foto: Ålands landskapsregering
- Vi måste minska vårt beroende av fossila bränslen med tanke på klimatet och jag ser inte att vi har bättre alternativ än vindkraft. I nuläget är havsområdet norr om Åland, det så kallade Norrhavet, aktuellt och där är vattendjupet mellan 10 och 80 meter. Vi har även tittat på områden söder om Åland, där förutsättningarna möjligen är ännu bättre, men där har Finlands försvarsmakt sagt stopp, säger hon.
Landskapsregeringens projekt Sunnanvind – ett par personer är anställda och fler är på kommande – är i full gång med att ta fram underlag som krävs för en framtida etablering. Samarbeten med bland annat universitet och ett flertal konsultföretag med olika expertområden har etablerats.
- Det finns hur många frågetecken som helst att räta ut från inverkan på miljön till möjligheterna för avsättningen av energin och de förväntade ekonomiska konsekvenserna för både landskapet och kommunerna. En avgörande punkt för Åland är att det finns en inmatningspunkt för energin på den fastländska sidan, säger Camilla Gunell.
Även om landskapet Åland äger vattnen har kommunerna planeringsrätten och fem av Ålands hela 16 kommuner är berörda.
- Vi har har en kontinuerlig dialog med dem. Vi vill inte köra över någon, säger Camilla Gunell.
Vindparken i Båtskärsarkipelagen söder om Mariehamn uppfördes i början av 2000-talet och är en lilleputt jämfört med dagens storskaliga planer på havsbaserad vindkraft. På öarna står sex vindkraftverk och de är 65 meter höga - de vindkraftverk som planeras är som högst 420 meter.
På Åland finns i dag närmare 30 landbaserade vindkraftverk av olika årgångar och storlekar och enligt en undersökning från 2022 gjord av ÅSUB, Ålands statistik- och utredningsbyrå, är drygt 60 procent av ålänningarna positiva till mer vindkraft.
En rundringning till politiker, som sitter på kommunala förtroendeposter i de berörda kommunerna, visar dock att tongångarna bland dem är mer avvaktande, för att inte säga negativa. Geta på Norra Åland marknadsför sig som ”granne med Norrhavet” och Frida Sjöroos, kommunens fullmäktigeordförande, säger att den planerade satsningen känns väldigt stor för lilla Åland.
- Många i vår kommun värnar om den unika orörda horisonten mot norr och miljön överlag. Enligt min uppfattning är majoriteten av både invånarna och de fritidsboende mot planerna, säger hon.
Frida Sjöroos, fullmäktigeordförande i kommunen Geta.
Liknande argument förs fram från övriga förtroendevalda, bland dem Thommy Fagerholm, fullmäktigeordförande i Saltvik.
- Projektet är enormt stort och den ekonomiska osäkerheten likaså. Från första stund har kommunerna utlovats miljonbelopp i skatteintäkter, men det har enbart varit ett tyckande och ett antagande, säger han.
Många åländska kommuner är små och har det tufft ekonomiskt. Sett är den synpunkten vore nya intäkter välkomna.
- Visst, men till vilket pris? Ska vi offra Ålands orörda natur? Vi måste få säkra faktaunderlag innan vi kan säga ja eller nej, säger han.
Både Saltvik och Brändö, en annan av de berörda kommunerna, har lyft frågan om skatt för kraftverk på sina agendor och enligt förslaget ska kommunerna gå in för 3,1 procent.
- Vi har inte haft en sådan skatt tidigare men vill redan nu markera att vi går in för det högsta tillåtna beloppet, säger Thommy Fagerholm.
Minister Camilla Gunell säger att protester hör till i en demokratisk process.
- Så länge det inte framkommer fakta som tydligt säger att riskerna överväger nyttan så kör vi på. De som är emot verkar mest fundersamma över det visuella; att det blir fult med vindkraftverk som syns i horisonten. Men vad som är fult och inte fult ligger hos betraktaren. Det finns ett pris med alla satsningar, men det är oerhört tråkigt om not-in my backyard-åsikter får styra utvecklingen, säger hon.
Anders Wiklund vid OX2:s Ålandskontor visar ett område norr om Åland som definierats som lämpligt för havsbaserad vindkraft. Enligt bolaget kan en vindpark här bestå av som mest 340 turbiner med en maxhöjd på 420 meter.
Två vindkraftsaktörer har etablerat sig med kontor på Åland – OX2 som grundades i Sverige 2004 med fokus på förnyelsebar energi och Ilmatar, grundat i Finland 2011. Från Ilmatars kontor på Åland styrs företagets satsning på havsbaserad vindkraft, oavsett var den planeras.
De båda konkurrerande företagen har ägnat de senaste åren åt ett intensivt insamlande av data för bland annat miljöanalyser och affärsberäkningar för en eventuell storsatsning i Norrhavet och deras besked i dagsläget kan sammanfattas så här:
- Om villkoren är intressanta när områdena bjuds ut är vi med som budgivare.
Därmed inte sagt att de blir de enda budgivarna. Det finns en rad andra aktörer som kan tänkas vilja var med i leken.
Anders Wiklund är ö-ambassadör för OX2. Om företaget skulle vinna budgivningen räknar han med att byggnationen kan inledas tidigast 2027 eftersom det krävs ytterligare omfattande undersökningar och analyser.
- Vi har varit på flera kommunrundor, mött invånare, presenterat data och svarat på frågor. Dialogen har varit bra och vi hoppas att den allmänna opinionen landar i huvudfrågan – hur stort projekt kan Åland acceptera?, säger han.
- Jag möter motstånd på fältet men jag får också otroligt stort stöd av både politiker och företagsledare, säger Anna Häger, regionchef för företaget Ilmatar Offshore som planerar och bygger storskaliga vindkraftsparker i bland annat Finlands och Ålands territorialvatten.
Anna Häger, regionchef på Ilmatar, tror tveklöst på att det blir havsbaserad vindkraft på åländskt vatten i framtiden.
- Vi måste våga ta risker och visa på handlingskraft. Vår framtida energiförsörjning är den största frågan vi tampas med just nu. Det är okej att tvivla men det är inte okej att skjuta upp svåra beslut och hoppas på att någon annan löser problemen. Det finns motstånd mot havsbaserad vindkraft i stor skala, men det finns inte heller någon annan lösning som absolut alla gillar. Som jag ser det är nyttan med vindkraft betydligt större för många än vad skadan är, säger hon.
- Det planerade projektet känns väldigt stort för lilla Åland. Kunde man inte i stället satsa på mer vindkraft där den redan är etablerad i stället för att gå in i orörda områden?” frågar sig Frida Sjöroos, fullmäktigeordförande i kommunen Geta som har Norrhavet som granne. Här visar hon upp vyerna mot norr.
Projekt Sunnanvind startades av Ålands landskapsregering våren 2021 och delfinansieras av EU. Uppdraget är ett möjliggöra etablering av havsbaserad vindkraft på åländskt vatten.
I uppdraget ingår bland annat den planläggning och miljöbedömning som krävs för bygglov. En intäktsmodell ska fastställas och nyttjanderätten av havsområdena ska konkurrensutsättas.
Området är på totalt 674 km² och ligger mellan 15 och 45 km norrut från den åländska kusten. Den årliga energiproduktionen uppskattas till 20 TWh, vilket motsvarar cirka 30 procent av Finlands nuvarande elproduktion.
Arbetet går på högvarv. Enligt tidtabellen ska områdena vara klara att auktioneras ut i slutet av 2025.
Två aktörer som specialiserat sig på fossilfri energi i större skala har etablerat sig med kontor på Åland – OX2 och Ilmatar.