Norden
Tema: Språkteknik och nordiskt samarbete
Ny språkteknik kan bidra till tätare kulturkontakter i Norden men den kan också vara ett hot mot mindre språk, som grönländska och samiska. De nya språkredskapen som ligger i mobilen gör att den gissar vilket ord du vill texta och du kan ställa frågor till digitala assistenter som Siri. Men hon talar inte alla språk. Om man inte kan använda sitt eget språk i den digitala världen påverkar det språkets ställning i den verkliga världen.
Det nordiska samarbetet skörare än vi trodde?
När coronapandemin bröt ut i början år 2020 blev det snabbt ett brutalt, världsomspännande fall på börserna, arbetslösheten sköt i höjden i en aldrig tidigare skådad fart i många länder, flygtrafiken i det närmaste upphörde. När pandemin nu klingar ut är vägen tillbaka mer olik.
Nordiskt samarbete – ”must have” or ”nice to have”
Pandemin har ökat polariseringen mellan de nordiska länderna och tilliten har minskat mellan de nordiska medborgarna. Det gäller särskilt de som bor långt ifrån varandra, medan förtroendet tagit mindre skada i gränsregionerna där man känner varandra.
Egensinniga Åland firar 100 års självstyrelse
Ålands självstyrelse fyller 100 år och det firas stort under ett helt år. Självstyrelsen, som man inte ville ha när det begav sig, har förvandlats till en vinstlott och gett ålänningarna goda möjligheter att skapa ett välmående ö-samhälle. Men pandemin har slagit hårt mot Åland där sjöfart och turism är viktiga branscher.
Åland gav språksprång för finska Maria
Ökat självförtroende, glada upplevelser med andra Nordjobbare och nyttig språkträning. Det är Maria Karjalainens främsta minnen från tiden som Nordjobbare. Hon jobbade på Åland, tillräckligt exotiskt för en helfinsk student från Rovaniemi i norra Finland.
Tema: Den gröna omställningen
Den gröna omställningen kan både hota traditionella verksamheter som bensinstationer och skapa nya jobb, som när Northvolt bygger en enorm batterifabrik i Västerbotten i Sverige. I Danmark satsas det på miljövänligare byggnader, medan svenska Linnea Sjögren har återupptäckt en gammal resurs - tången. Det nordiska och tyska facket har beslutat sig för att arbeta tillsammans för en grönare ekonomi.
Blir engelska det nordiska samarbetsspråket?
Vilket språk ska Norden ha i sitt framtida samarbete? Den gemensamma skandinaviskan som talas av tre fjärdedelar av befolkningen i de fem nordiska länderna? Eller måste man ta konsekvenserna av en allt sämre språkförståelse och övergå till engelskan? Bygger den nordiska identiteten alls på ett gemensamt språk?
Nordiskt samarbete under extrema förhållanden
I år fyller Nordiska ministerrådet 50 år. Det sker i en tid där samarbetet mellan de nordiska länderna utmanats mer än någon gång sedan 1971. Men det finns också mycket som har fungerat och nya insikter om vad de öppna gränserna betyder.
Fælles kriseberedskab skal sikre mobilitet i Norden
Det vil kræve intensiveret nordiske samarbejde, før borgere i Norden har samme tillid til at søge arbejde, studere eller købe fritidshus i et andet nordisk land som før coronakrisen. Det var budskabet ved en konference om grænsehindringer på Nordens Dag.
Ett år med stängd gräns Torneå - Haparanda
I Sverige talades det om att Finland ”stängde gränsen mot Sverige”. På finsk sida beskrevs det som ”inre gränskontroller enligt Schengenavtalet”. Mer än ett år har gått sedan coronapandemin förändrade vardagen i den mest sammanvuxna regionen i hela Norden – Torneå och Haparanda.
Norden – som en familj i behov av terapi?
Pandemin har utmanat både det nordiska samarbetet och tilliten mellan medborgare i Norden. Men många av framtidens utmaningar kräver att länderna gör gemensam sak, som klimat, välfärd och hållbart byggande. Det nordiska samarbetet är livsviktigt, betonar Finland, ordförandeland i Nordiska Ministerrådet 2021.
Ingen effektiv digitalisering uten internasjonalt samarbeid
Norden akselererer digitaliseringen av samfunnet minst like hurtig som resten av Europa. Det bringer både fordeler og utfordringer ifølge politikere fra Norden og EU-politikere, som møttes på et nettseminar om digitalisering tidlig i mars.
Hur bli jämställda, trots olikheter?
Det finns många sätt som ett samhälle kan vara orättvist. Olika inkomster för olika kön, eller diskriminering av dem som inte passar in i de traditionella könsrollerna. Men det kan också handla om att olika personer i en minoritetsgrupp, som de funktionshämmade, särbehandlas.
Hur har Norden klarat coronakrisen - fram till nu?
Den ekonomiska krisen som coronapandemin utlöste har bemötts med likartade åtgärder i de nordiska länderna. Resultatet är att arbetslösheten börjat minska till mer normala nivåer igen. Nu är det dags att justera stödåtgärderna, visar en rapport från Teknologisk Institut i Danmark, som gjorts på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
Tema: Jämställdhet även för LGBTI
De nordiska länderna ses ofta som pionjärer i förhållande till LGBTI-personer, det vill säga de som inte passar in i de traditionella könsrollerna. Men en rapport som NIKK gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet, visar att det finns luckor i lagstiftningen. Vi ser på hur det är att leva som en LGBTI-person idag och hur vi kan bli jämställda, trots olikheter.
Fler nordbor ville bli norska medborgare 2020
Antalet medborgare från andra nordiska länder som blev norska medborgare mer än tiofaldigades under 2020. Från 1 januari det året blev det tillåtet med dubbla medborgarskap i Norge. 1 905 personer ansökte om att även bli norska medborgare.
Kristina Háfoss: fra færøsk løsrivelse til nordisk samarbejde
Som ung var Kristina Háfoss kendt i Færøerne som en af landets bedste konkurrencesvømmere. De seneste år er hun mest kendt for sit arbejde for færøsk selvstændighed, men nu skal hun stå i spidsen for øget nordisk samarbejde.
Portugal och Finland leder ministerråd under 2021
Coronapandemin har visat att gott samarbete inte bara är önskvärt, utan bokstavligen livsviktigt, står det i programmet för Finlands ordförandeskap i det Nordiska ministerrådet 2021. Samtidigt leder Portugal det europeiska ministerrådet, där etablerandet av en europeisk hälsounion blir en huvudfråga.
Därför är striden om minimilöner så brännbar
Varför litar finnarna på att det föreslagna direktivet om minimilöner inte ska påverka deras arbetsmarknadsmodell, medan danskar och svenskar inte har någon tilltro till Europeiska kommissionens försäkringar om motsatsen? Och varför är tonläget så högt? Orsakerna är flera.
Island: Invandrarna har fått fler rättigheter
Sverige ligger fortfarande högst i Norden, men Island hade den största ökningen i MIPEX index om integrationspolitik. Från 2014 till 2019 ökade Islands index med 7 poäng, från 49 till 56. Skalan går till 100, och Sverige fick 86 poäng, ett poäng mindre än tidigare.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
