Artiklar av Björn Lindahl
Exemplets makt viktigast i Norden
Det viktigaste bidraget från Norden till den internationella arbetsorganisationen ILO är genom exemplets makt. Det sa generaldirektören Guy Ryder under den fjärde och sista konferensen om Framtidens arbetsliv som hölls i Reykjavik.
Isländska pappor är de som står starkast i hela världen
Pappornas deltagande i barnomvårdnaden har förändrats radikalt efter att Island införde den nya föräldraledigheten på nio månader, varav papporna får tre månader. Resultatet har varit bra. Mammorna återvänder tidigare till arbetsmarknaden och uppnår snabbare samma arbetstider som innan förlossningen. Pappaledigheten har spelat huvudrollen i den utvecklingen.
ILO och de nordiska arbetsministrarna i främsta ledet i kampen för det nya arbetslivet
När ILO:s generalsekreterare Guy Ryder och representanter för de nordiska ländernas arbetsmarknadsdepartement samlades på Island för att diskutera utmaningarna i framtidens arbetsliv var stämningen positiv. Den nordiska modellen har visat sig klara anpassningar till snabba och stora förändringar förr och teknikutveckling är inget ödesbestämt utan kan styras av människan.
ILO:s Guy Ryder hittar inspiration på det problemlösande Island
Varför reser ILO:s generaldirektör till Reykjavík som en av de sista städerna han besöker innan organisationen drar igång firandet av sitt 100-årsjubileum? Varför inte Paris eller Rom?
Nordiskt projekt: varför blir så få flickor ingenjörer?
Många av framtidens jobb kommer att handla om digitalisering, att utveckla artificiell intelligens och robotar, samt bioteknik. Men allt för få flickor väljer att studera de ämnen som är viktigast på dessa områden. De nordiska arbetsministrarna vill veta varför.
Norge: Lönegapet mellan män och kvinnor består, men något högre inflytande
Lönegapet mellan heltidsanställda norska män och kvinnor är på 20 procent. Efter att ha kompenserat för ålder, utbildning, bransch och flera andra faktorer, återstår det ändå en ren könsskillnad på 13 procent.
Digitalisering och nya arbetsformer: Mycket sker under ytan
Digitaliseringen och nya sätt att organisera arbetet har ännu inte fått några dramatiska konsekvenser för anställningsformerna i Norden. Men jobben får ett ändrat innehåll. Det kan leda till intressekonflikter och att det gnisslar mellan olika yrkesgrupper, säger forskaren Jon Erik Dølvik på Fafo som är med och leder ett stort forskningsprojekt som ska ge råd till nordiska myndigheter och ILO.
Jämställdhet eller jämlikhet. Vad väger tyngst?
8 mars är dagen då kvinnornas rättigheter står i fokus över hela världen. AIN:s jämställdhetsbarometer speglar bara en liten flik av förhållandena mellan könen i Norden, nämligen om det sitter en man eller kvinna på 24 maktpositioner i vardera land. I år blev det en blygsam ökning i antal kvinnor, men trenden är tydlig. Det blir mer jämställdhet, även om det går sakta.
Blygsam ökning i jämställdheten på Nordens maktpositioner
Under det senaste året var det två regeringsombildningar i Norden och flera ändringar bland topparna av arbetsmarknaden. Men effekten på könsfördelningen blev blygsam. Kvinnorna får ett poäng mer och hamnar på 66 poäng i AIN:s jämställdhetsbarometer, där 100 poäng innebär lika mycket makt för bägge könen i Norden. Island går om Norge.
Basinkomst gjorde finländare lyckligare
Det finska experimentet med att ge 2000 arbetslösa personer en basinkomst i två år istället för andra bidrag avslutades vid årsskiftet. En sammanfattning av resultaten är att de som omfattades av försöket inte jobbade mer, men de blev lyckligare.
Tema: Jämställdhet och jämlikhet
Hur svårt kan det vara? Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir har tagit hand om jämställdhetsfrågorna själv i den isländska regeringen. Landet uppnår nästan full jämställdhet i AIN:s barometer. Men jämställdhet betyder inte jämlikhet varnar svenska LO. I Danmark är det EU som pressar på för att männen ska få pappaledigt, medan diskussionen går högt om basinkomst i Finland.
Samarbetets former i förändring
Det har skett stora och delvis dramatiska ändringar i arbetslivet i Norden vid inledningen av 2019. I Sverige har 4500 arbetsförmedlare varslats, i Finland stiger sjukfråvaron och i Danmark är det från årskiftet bara två fackliga huvudorganisationer i landet.
Kraftig bantning av Arbetsförmedlingen
Hur ser arbetsmarknaden ut för arbetslösa arbetsförmedlare? Frågan har blivit akut för många av de anställda på den svenska Arbetsförmedlingen efter att 4500 anställda varslades den 30 januari i år.
Nytt norskt IA-avtal: Mer av samma medicin men färre målkonflikter
Efter 17 år med ett avtal om inkluderande arbetsliv (IA), omförhandlades och ändrades avtalet i slutet av 2018. Slutsatsen var att man fortfarande inte vet säkert vad som kan få ned sjukfrånvaron, men medicinen i IA-avtalet blir nu tillgänglig för alla verksamheter.
Har vi den statistik vi behöver?
”Om vi mäter fel saker, kommer vi att handla fel. Om vi inte mäter en viss företeelse, så blir den översedd, som om problemet inte existerade.”
SSB - året då självständigheten sattes på prov
Det är ingen blygsam roll som Norges statistiska centralbyrå, SSB, ger sig själv i sin senaste årsrapport: ”SSB är Norges första försvarslinje i kampen mot falska nyheter genom att leverera objektiv och relevant statistik, forskning och analyser till nytta av förståelsen av Norge”, står det.
Danmark er frontløber på statistik baseret på mikrodata
Når det gælder statistik, er Danmark helt fremme både i Norden og internationalt. Et halvt århundredes indsamling af data fra registre med personoplysninger sikrer detaljeret statistik om danskerne og deres arbejdsliv.
SCB: ny statistik om hur olika invandrargrupper klarar sig i Norden
Den svenska statistiska centralbyrån, SCB, har tillsammans med sina nordiska motsvarigheter börjat redovisa jämförbara statistik om hur invandrarna klarar sig på arbetsmarknaden, fördelat på ursprungsland.
OECD: Politikerna litar för mycket på BNP
Har vi den statistik vi behöver för att kunna styra våra samhällen på rätt sätt? Eller har blind tro på viss statistik en del av skulden för att förtroende för myndigheterna rasade efter finanskrisen? Teorin framförs av ekonomerna på OECD.
Nya sätt behövs för att lösa konflikter i rennäringen
Det behövs ett nytt medlingsorgan som kan hantera konflikter som uppstår i samband med renskötseln. De domstolar och konfliktråd som finns passar inte in i den samiska kulturen. Förslaget kommer från två norska forskare och en domare som studerat konfliktlösning inom renskötseln i tre år.
Side-alternativer