Tema: Kvinnorna och makten på arbetsmarknaden
Norden ikke gode nok på likestilling, og ikke gode nok på psykisk helse
Fordelingen av maktposisjoner i samfunnet har ikke forandret seg samlet sett i Norden, viser AINs likestillingsbarometer 2017. Men stadig flere kvinner topper maktposisjonene i fagbevegelsen, arbeidsgiverorganisasjonene og arbeidsdepartementene.
Stagnation för jämställdheten i Norden men allt fler kvinnliga ledare inom arbetslivet
Det blev ingen ändring samlat sett för de nordiska kvinnorna i fördelningen av makten under det gångna året. Men det har skett en ytterligare polarisering mellan länderna, visar Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer. Den 8 mars varje år ser vi om det är en man eller kvinna på 24 olika maktpositioner i varje land. 200 poäng delas ut och full jämställdhet innebär att kvinnorna får 100 poäng. I år fick de 64.
Ut ur fackbastun – in med jämställdhet!
Finland har kanske varit sämst i Norden på facklig jämställdhet. Men det har blivit bättre. Tiden för bastubad och supande i manliga sällskap är slut. Nu har det öppnats upp för kvinnor i de finländska fackliga organisationerna, också på toppnivå. "Det finns fortfarande strukturer som ger mansdominans i finländsk politik och arbetsliv", säger Marianne Laxén och Päivi Niemi-Laine, ordförande för JHL. Men det ska väl inte vara nödävndigt att uppföra sig som en man för att få posterna.
I Värmland är humor ett verktyg för jämställdhet
Region Värmland och Länsstyrelsen i Värmland tar humorn till hjälp i en ny kampanj för att få unga att lära sig mer om jämställdhet mellan män och kvinnor. Målet är att de unga ska göra mera jämställda val än idag, vilket ses som nödvändigt för att skapa tillväxt och ett bra liv.
NIVA Education satsar på kurser på nätet
NIVA Education har börjat erbjuda online-kurser i olika ämnen som har med arbetsmiljö och säkerhet. - Det bästa med kursen är att jag kan gå tillbaka och lyssna på ett föredrag om och om igen. Det är alltid något nytt man lägger märke till, säger Ásta Snorradóttir, som är föreläsare i yrkesinriktad rehabilitering på Islands universitet.
Lex Laval revideras i Sverige - men vad blir effekten?
Nu ska svenska fackliga organisationer åter kunna vidta stridsåtgärder för att få utländska företag att teckna kollektivavtal för sina utstationerade arbetstagare. Det föreslår den svenska regeringen som menar att de begränsningar som infördes med den så kallade lex Laval går för långt. I praktiken lär skillnaden inte bli fullt så dramatisk som det kan låta.
Bristen på positiva förväntningar ett hinder för ungdom med psykiska problem att få jobb
- Jag blev ursinnig för det sätt jag behandlades på i skolan när jag berättade för lärarna att jag var psykiskt sjuk. Det som skedde var att hela skolsystemet reagerade med att totalt släppa alla krav på mig. Förväntningarna på att jag skulle göra något alls, och i synnerhet att lyckas med något, försvann helt, säger Adrian Lorentsson.
Kan inflytandekaféer och demokratihjältar få oss att må bättre?
Ett av fem barn och ungdomar sliter psykiskt. Och problemen har ökat i alla nordiska länder de senaste åren. Det är bakgrunden för ett nordiskt toppmöte i Oslo om psykisk hälsa.
Faldende livstilfredshed blandt Nordens unge
Livstilfredsheden falder blandt Nordens unge, og mindst hver fjerde ung i de nordiske lande har ugentligt flere symptomer på mistrivsel så som hovedpine og ondt i maven. Men der er store forskelle de enkelte nordiske lande imellem.
Camilla Stoltenberg: Norden bør samarbeide for å gi unge bedre psykisk helse
De nordiske landene bør sammen sette ambitiøse mål, for å sikre barn og unge bedre psykisk trivsel. Oppfordringen kommer fra Camilla Stoltenberg, professor og direktør for Folkehelseinstituttet I Oslo.
Palestinsk, kvinna, dyslektisk - och framgångsrik företagare i Island
Fida Abu Libdeh kom till Island från Palestina när hon var 16 år. - Jag förstod inte ens om det vara isländska eller danska som läraren försökte undervisa mig. Först flera år senare fick jag höra att jag hade dyslexi, säger hon.
Side-alternativer