Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 3/2012
Ledare: Gränshindren får oacceptabla konsekvenser
Ett långt och omfattande arbete för att först hitta de viktigaste problemen som kan uppstå när en nordisk medborgare arbetar i ett annat land inom Norden, och sedan föreslå lösningar, håller på att slutföras.
Valgerður får inte föräldrapenning på grund av hemadressen
En isländsk kvinna som bor i Island, men som jobbar för ett Oslo-baserat företag upplevde arbetspendlarnas mardröm. Trots att hon har betalat sin avgift till försäkringskassan i Norge sedan 2003 får hon ingen föräldrapenning. Hon vet inte ens vem som ska betala sjukhusräkningen när hon födde sin son. Varken Norge eller Island vill betala.
Alla problem går att lösa - men lika viktigt är att hindra att nya uppstår
Gränshinder är ett ord som inte riktigt talar om vad det handlar om. Att ta sig över gränsen är det minsta problemet för medborgarna i Norden, som haft en gemensam arbetsmarknad och sluppit visa passet ända sedan 1954.
Den typiske gränspendlaren är en svensk
Mellan åren 2001 och 2008 ökade gränspendlingen i Norden med 166 procent. Det visar en kommande rapport från svenska statistiska centralbyrån, SCB, som presenteras i maj. Det är framförallt svenskar som söker sig till de nordiska grannländerna och idag kommer 80 procent av de nordbor som pendlar till Danmark och Norge från Sverige. Framför allt verkar det vara möjlighet till högre lön som lockar
Arbejdspendlere over Øresund: Vi føler os både danske og svenske
På femte år pendler svenske Per Andreasson og hans hustru dagligt mellem hjemmet i Sverige og job i Danmark. Parret oplever at få det bedste af begge verdener.
Flest svenskere jobpendler til Danmark
Tusindvis af mennesker pendler til Danmark fra nabolandene for at arbejde – især svenskere. Men antallet af jobpendlere falder, når krisen kradser.
Pendling är både ett hot och en möjlighet för Island
Arbetspendling blir allt populärare bland isländska läkare, sjuksköterskor samt hantverkare. De pendlar huvudsakligen till Norge men också till Sverige. Lönen är viktig, men för ett litet land som Island innebär arbetspendlingen till andra länder en möjlighet att utvecklas professionellt.
Den nordiska familjen - vad håller den samman?
Går det att tala om en nordisk familj? Fem länder och tre självstyrande områden som har så starka band till varandra att det mer liknar släktskap än vänskap? 50 år har gått sedan Helsingforsavtalet som reglerar det nordiska samarbetet och 60 år sedan Nordiska rådet upprättades. Vilka är banden som binder ihop Norden?
Vad med en personlig tränare - av hjärnan?
Till listan över nya yrken kan Arbeidsliv i Norden nu också lägga ”personal brainer” och titeln innehas av finländaren Reidar Wasenius. Han förverkligade nyligen en tjugo år gammal dröm och öppnade ett träningscenter för hjärnor, BRIIM Center, i Helsingfors.
Utstationerade arbetstagare får bättre skydd i nytt EU-direktiv
Ett byggföretag som anlitar en utländsk underleverantör kommer själv att få stå för dennes löneskuld, om det inte förvissar sig om att underleverantören är seriös. Det är innebörden av ett nytt förslag till EU-direktiv som ska förbättra skyddet för utstationerade arbetstagare. Flera av de åtgärder som föreslås är redan verklighet i de nordiska länderna. Sverige ligger dock på efterkälken.
Generationerna växer i sär
Det är aldrig för sent att bli engagerad i samhället, men Finlands omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson upplever att utvecklingen går åt fel håll. Den förväntade livslängden ökar, livskvaliteten förbättras och de gyllene åren blir bara fler.
Side-alternativer