Den finska regeringen vill ha stora förändringar i arbetsrätten

Facket varnar för bestående skador både i många finländares ekonomiska situation och i det organiserade fackliga förhandlingssystemet.

Den nordiska modellen nämns allt oftare av finländska politiker. Den nya regeringen återkommer flera gånger i sitt program till nordiska modeller och kutymer, framför allt inom arbetsmarknad, socialpolitik, ekonomi, försvar och invandringspolitik.

Många kritiker

Oppositionen protesterar mot fortsatt hög låntagning, många ekonomiska åtstramningar och bristande intresse för klimatpolitiken. 

Från fackets håll kritiseras regeringsprogrammet för obalans. Samtidigt som det blir lättare att säga upp arbetstagare vill regeringen minska på arbetslöshetsersättningar. 

Antti Palola, som leder fackförbundet STTK, frågar sig om trepartssamtalet egentligen bara är teater. Vanligen är endast målen inskriva i regeringsprogrammet. Parterna har sedan förhandlat om hur de ska nås. Men i regeringsprogrammet beskrivs redan detaljerat vilka åtgärder och slutresultat som ska genomföras.

Anna-Maja Henriksson, utbildningsminister och partiledare för Svenska folkpartiet, håller upp den nya regeringsförklaringen. 

Motivera till arbete i tryggat välfärdssamhälle

Den finska regeringens utgångspunkt är att välfärdssamhället tryggas, men notan för Finlands skuldsättning ska inte belasta kommande generationer på ett oskäligt sätt. Skuldsättningstrenden ska vändas med en generationsöverskridande rättvisa. Det behövs flera valperioder för att lyckas, enligt regeringen.

Sysselsättningen ska ökas med 100 000 nya sysselsatta genom olika strukturåtgärder. Det anses stärka de offentliga finanserna med över 2 miljarder euro.

Under den rubriken finns olika sätt att undanröja det som i Finland kallas flitfällor, d.v.s. incitaments- eller arbetslöshetsfällor, där det inte lönar sig att ta emot arbete, eftersom socialskyddet ger en tillräckligt god utkomst.

Därför ska vissa skatter sänkas och diverse förmåner slopas.

Målet är att halvera antalet personer som behöver åtminstone utkomststöd (7 procent av befolkningen). Då räknar regeringen också uppnå en besparing på 100 miljoner euro inom statsfinanserna. Insparade medel kan användas för att förbättra barnfamiljers och studerandes förmåner.

Arbetsfreden utreds

Regeringen vill utveckla arbetsmarknaden i en mer flexibel riktning. Man vill stödja sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och produktivitetsutvecklingen. 

Statsminister Petteri Orpo har hämtat inspiration från Sverige till flera av de reformer han vill göra på den finska arbetsmarknaden. Här möter han sin svenska kollega Ulf Kristersson på Island i juni i år. Foto: Anna Sjöholm.

Reformerna bereds på trepartsbasis med utnyttjande av kunnandet inom näringslivet och löntagarorganisationerna. 

Det har startat med två arbetsgrupper inom Arbetsministeriet som utreder frågor kring arbetsfreden och lokala avtal. 

Vill begränsa sympatiåtgärder

Regeringen vill ändra lagstiftningen så att sympatiåtgärder vid arbetskonflikter omfattas av en proportionalitetsbedömning och en anmälningsskyldighet. Regeringsprogrammet begränsar “lagliga sympatiåtgärder” till sådana som anses skäliga i förhållande till målen, och vars verkningar endast drabbar parterna i arbetstvisten.

Regeringsprogrammet hänvisar här till nordisk lagstiftning och praxis, vilket har väckt kritik. Professor Niklas Bruun säger i Helsingin Sanomat att nordisk praxis inte är så enkel som regeringen gör gällande. Det är domstolar som har slagit fast praxis i Norden, inte lagstiftningen, påpekar han.

I Norge ansågs en strejk på några dagar acceptabel, men två veckor var för lång tid för en strejk. En veckas hamnblockad i Sverige sågs som en laglig politisk arbetskampåtgärd, medan en annan aktion på en hel månad sågs som en överdimensionerad politisk stridsåtgärd. Det här har också facket tagit fasta på.

200 euro strejkböter

En nyhet blir att både arbetstagare och deras fackliga organisationer kan tvingas till böter för olagliga arbetskonflikter. Det har påpekats att 200 euro är en kännbar bötessumma för en ensamförsörjande i ett låglöneyrke, som vill försvara sina rättigheter. 

De fackliga organisationerna skulle betala betydligt mer för strejker som konstateras olagliga.

Reformen har setts som ett angrepp på strejkrätten, förhandlingssystemet och hela fackföreningsrörelsen.

Lokala avtal anses av regeringen som ett verktyg för att utveckla företagens verksamhet och förbättra deras konkurrenskraft. Facket ser en risk för att arbetsgivaren dikterar villkoren, till försämrade avtal och löner. 

Från facklig sida accepterar man lokala avtal genom kollektivavtalen. Parterna på arbetsplatsen måste vara i en jämlik förhandlingsposition där förhandlingarna är äkta. 

“Onordiskt” 

Ordföranden för FFC, den största fackcentralen, Jarkko Eloranta, anser att regeringen har fel i sina definitioner.

Jarkko Eloranta, foto: Bengt Östling

- I den nordiska modellen förhandlar arbetsmarknadsparterna, i bra samarbete, med hög organisationsgrad. Man har medbestämmande, och i den nordiska modellen håller regeringen tassarna borta från arbetsmarknadens förhandlingar. 

Men den här regeringen gör helt tvärtom, säger Jarkko Eloranta, den prioriterar mycket arbetsgivarnas målsättningar och idéer. Högern ser ett momentum med möjligheter till stora förändringar som inte går att ta tillbaka.

Svenska exempel

Arbetsminister Arto Satonen (Samlingspartiet/Kokoomus) har i olika sammanhang tillbakavisat kritiken om stora förändringar, han talar om mest små justeringar i arbetsmarknadspolitiken. Och de allra flesta reformerna är redan lagstiftning i Sverige, säger han.

Arto Satonen, Finlands nya arbetsminister, har bjudit in arbetsmarknadens parter till diskussion om den finländska modellen. Foto: Laura Heikkinen.

Arto Satonen gjorde sin första resa som arbetsminister till Sverige, med besök hos kollegan Johan Pehrson. Ministrarna rapporterades ha diskuterat arbetsmarknadsreformer samt attraktionsfaktorer för internationella experter.

Under sitt besök träffade minister Satonen också Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet, Sveriges nationella medlingsbyrå.

Exportdriven lönemodell

En viktig poäng i det finländska regeringsprogrammet är att konkurrenskraften ska ökas bland annat genom en exportdriven arbetsmarknadsmodell. 

Den finländska regeringen planerar en lagändring som gäller medling i arbetstvister.  Riksförlikningsmannens byrå eller en förlikningsnämnd ska inte kunna ge ett medlingsbud som överskrider den allmänna linjen för lönejusteringar.

Därför följer man det svenska exemplet där exportsektorns löner lägger grunden för löneuppgörelserna. 

Bekymrat Norden

Jarkko Eloranta berättar om bekymrade förfrågningar från utlandet om vad som händer med alla försämringar i Finland. 

- Man har tänkt sig att Finland är ett land med en stark arbetsmarknad, och bra relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Nu ser det helt annorlunda ut. Det är också lite överraskande för Norden och andra europeiska länder och fackorganisationer, säger Jarkko Eloranta. 

Både från nordiskt och europeiskt håll finns det bekymmer över försöken att begränsa strejkrätten och fackets verksamhetsförutsättningar. Man noterar att hoten mot den nordiska modellen kanske inte kommer från EU utan inifrån länderna.

Det fackliga fältet vaknar upp

Fackorganisationerna inledde september med mobilisering och organisatorisk upprustning. På fältet är man redan färdig för aktiviteter som kräver strejk, rentav storstrejk.

Fackförbunden PAM, AKT, JHL, Industrifacket och centralförbundet FFC har beslutat om gemensamma protester.

De inleds på  tisdag den 26 september och fortsätter i första hand i tre veckor. Det kan handla om utmarscher och demonstrationer. 

Tongångarna har hårdnat. Eloranta kallar den nya finländska regeringen en “omvänd Robin Hood-regering”, som tar från de fattiga och ger till de rika.