Arbetstagarnas villkor bricka i svenska regeringsbildning

Det var en uppsluppen segerstämning bland de svenska borgliga partierna på valnatten den 11 september. Moderaterna, M, Kristdemokraterna, KD, och Liberalerna, L, jublade. Visserligen hade alla tre partierna gått tillbaka jämfört med valet 2018, men nu pekade resultatet mot en borglig valseger och ett för de borgliga partierna efterlängtat regeringsskifte.

För på deras sida fanns också valets verkliga vinnare Sverigedemokraterna, SD, som blev Sveriges näst största parti med totalt 20,5 procent av rösterna. SD ökade med 3 procent i riksdagsvalet, men gjorde också starka val i regioner och kommuner. Till exempel gick SD starkt framåt i många kommuner i det av tradition röda Norrbotten.

En komplicerad regeringsbildning

Valnattens resultat bekräftades några dagar senare med ytterligare en liten ökning för de borgliga partierna, som tillsammans med SD fick 176 mandat jämfört med de rödgrönas 173. Magdalena Andersson avgick som statsminister och talmannen började sina samtalsrundor med partiledarna för att så småningom ge Moderaternas Ulf Kristersson i uppdrag att bilda en regering.

Nu har en komplicerad regeringsbildning tagit sin början och där kan nivån på sjukskrivning, ersättningen vid arbetslöshet, arbetskraftsinvandring och frågan om regionala skyddsombud bli brickor i spelet. Visserligen kommenterar de borgliga partierna sitt samarbete med SD att de i huvudsak är överens i sakfrågor, men när det kommer till ersättningsnivåer och arbetsmarknadspolitik går åsikterna i sär.

Moderaterna har under valet talat om utanförskapet, om de 700 000 utrikesfödda som inte försörjer sig själva. Den siffran fick senare korrigeras. Bland de 700 000 fanns studenter, deltidsarbetande, sjukskrivna och föräldralediga. Visserligen är Sverige ett av de länder med högst arbetslöshet i hela EU, men har samtidigt mycket hög sysselsättningsgrad.

Enligt LO:s utredare Adnan Habibija är det inte 700 000, utan 100 000 som står långt från arbetsmarknaden och är långtidsarbetslösa. Många av de 100 000 har varit arbetslösa i flera år och en tredjedel i mer än fyra år, skriver han i sin blogg.

Lägre bidrag och jobbskatteavdrag ska stimulera viljan att ta jobb

Moderaterna och Liberalerna vill till skillnad från SD ha ett bidragstak. Det ska löna sig att arbeta, vilket också ska förstärkas med jobbskatteavdrag. KD förespråkar här flyttbidrag till personer med försörjningsstöd och sjukbidrag. SD är positiv till sänkning av skatten för att stimulera till jobb, men vill däremot inte sänka nivåerna på A-kassan. Partiledare Jimmie Åkesson har till och med betonat att det är en så viktig fråga att han anser det bli svårt att släppa fram Ulf Kristersson som statsminister om Moderaterna och liberalerna sänker nivåerna på A-kassan.

SD vill emellertid frigöra A-kassan från facket och ta bort det flerbarnstillägg som finns idag för att stimulera kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. SD vill också skärpa asylsökandes skyldigheter. Till skillnad från de andra borgerliga partierna vill inte SD satsa statliga pengar på att subventionera utbildningar, praktikplatser eller förmedlingsinsatser. SD vill heller inte att facken ska ha möjligheter att utse regionala skyddsombud, utan vill lägga den uppgiften på Arbetsmiljöverket.

Starkt förhandlingsläge för SD

Som näst största parti har SD ett starkt förhandlingsläge och ser nu möjlighet till större inflytande och har öppnat för att vara en del av regeringen. Men M:s, KD:s och L:s samarbete med Sverigedemokraterna är kontroversiellt.

Sverigedemokraterna bildades i slutet av 80-taletfrån högerextrema och populistiska partier. Det beskriver sig idag som socialkonservativt med nationalistisk grundsyn. Att minska invandringen och att få utrikesfödda att återvända till sina hemländer är ett starkt och återkommande budskap. 

Liberalerna vill inte ha SD i regeringen och SD vill inte ha med Liberalerna. Och ska SD stå utanför, men ändå vara en nödvändig partner så är den allmänna bedömningen att det kommer att kosta i kompromisser och eftergifter.

LO:s stöd till Socialdemokraternas valkampanj

Analyserna efter valet har varit många, inte minst har det handlat om att resultatet visar på ett splittrat land. SD gick framåt i många kommuner, bland annat i kommuner med lång tradition av socialdemokratiskt styre. Visserligen är Socialdemokraterna fortfarande störst bland LO förbundens medlemmar med 42, 4 procent, men Sverigedemokraterna ökade bland arbetarna och har nu 27,3 procent. Och när antalet socialdemokratiska medlemmar inte längre är i majoritet blir det känsligare att öppet stödja Socialdemokraternas valkampanj.

LO har en lång tradition tillsammans med Socialdemokraterna, som ursprungligen bildades av fackföreningsrörelsen. LO:s ordförande Susanna Gideonsson sitter i Socialdemokraternas verkställande utskott. Organisationen har i årets val satsat 30 miljoner kronor på direkt stöd till Socialdemokraternas valkampanj och också 20 miljoner till extra kampanjarbetare.

 - Jag är stolt över det jobb som LO-förbunden gjort, vi har tillsammans samtalat med 621 000 medlemmar, säger Susanna Gideonsson i en artikel på LO:s hemsida från den 13.9, det vill säga två dagar efter valet.

- Samtidigt är det svårt att fira, för vi vet att det finns tydliga förslag från högerpartierna som går emot det som LO vill och det som vanligt folk gynnas av. Det handlar bland annat om försämrad a-kassa och sjukförsäkring och direkta hot mot det fackliga inflytandet över arbetsmiljön. Förslag som riskerar att rubba balansen på arbetsmarknaden, säger Susanna Gideonsson.

Kampanjbidraget har varit omdiskuterat, bland annat i tidningen Expressen och Dagens Industri. ”När LO i strid med vad de flesta medlemmar önskar fortsätter vara en kampanjorganisation för Socialdemokraterna undermineras LO:s roll som samhällsbärande facklig rörelse. Det är att äventyra den svenska modellen, den som Sverige har krävt förståelse för i EU-sammanhang”, skriver Tobias Wikström, Dagens Industri. i en ledare.

Bilden av ett mera kluvet land

Årets val visar också att män och kvinnor röstar alltmer olika – männen verkar bli mer högerorienterade och kvinnor mer vänsterorienterade. Skulle bara de kvinnliga rösterna räknats hade Sverige haft en rödgrön regering och med en majoritet på 57 procent. Skulle enbart männen ha röstat skulle den borgliga majoriteten haft 56 procent. Och skulle förstagångsväljarna i åldersgruppen 18–21 år fått bestämma hade de borgerliga fått 58 procent tillsammans.

 Det var också behovet av samling, som Moderaternas partiordförande Ulf Kristersson poängterade under valnatten om än med reservation att valresultatet visserligen pekade på borgerlig seger, men ännu inte var klart.

 - Nu behöver Sverige samling. Det finns en stor frustration i vårt land. Det finns oro över ekonomin, rädsla för våldet, oro i omvärlden. Det finns en politisk polarisering, men vi vill samla inte splittra och se det som förenar, sa Ulf Kristersson.