Nya Saltsjöbadsavtalet till sist undertecknat

De ger arbetsgivarna större möjligheter att välja vilka som ska få gå vid arbetsbrist. I utbyte ska arbetstagarna ska få bättre praktiskt och ekonomiskt stöd för att ställa om till nya jobb, plus en del andra förbättringar.

Undertecknandet skedde på Grand Hôtel i Saltsjöbaden, där LO och Svenska arbetsgivareföreningen 1938 slöt det huvudavtal som blivit en symbol för den svenska modellen – Saltsjöbadsavtalet. Platsen var förstås vald med omsorg och för att markera att det nya huvudavtalet är av lika stor historisk betydelse.

Så här såg det ut när det första Salsjöbadsavatlet undertecknades den 20 december 1938. Foto: Wikipedia

De stora dragen i det nya avtalet har varit klara ända sedan slutet av 2020. Att det inte kunde undertecknas förrän ett och ett halvt år senare beror på att det är en del av ett paket. Ett villkor för att avtalet skulle bli verklighet var att den svenska lagstiftaren först beslöt om stora lagändringar –lagändringar vars innehåll också hade förhandlats fram mellan vissa av arbetsmarknadens organisationer. Och det var inte nog med att dessa på detta sätt dikterade innehållet i de nya lagarna vilket är unikt. Det var bara Svenskt näringsliv och PTK, som företräder tjänstemän i privat sektor, plus två av LO:s förbund som stod bakom dem. LO röstade emot.

När vissa organisationer på arbetsmarknaden får bestämmande inflytande över vad som ska gälla enligt lag även för aktörer utanför dessa, har ett systemskifte inträffat.

När det stod klart att regeringen skulle genomföra lagförslagen ändrade LO ståndpunkt och i november 2021 anslöt sig även LO till utkastet till huvudavtal med Svenskt näringsliv. Organisationens huvudsakliga invändning hade varit att lagändringarna skulle urholka anställningsskyddet på ett oacceptabelt sätt. När de nu ändå förverkligades skulle det vara en fördel för LO-förbundens medlemmar att omfattas av det kommande huvudavtalet.

De nya lagreglerna trädde i kraft den 30 juni. Förutom ändringarna i lagen om anställningsskydd tillkom två helt nya lagar:

• Den ena innebär att personer som har arbetat minst åtta år kan få statliga studielån i upp till två år för studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden.
• Med den andra lagen inrättas ett ”grundläggande omställnings-och kompetensstöd”, ett statligt komplement till de omställningsorganisationer som parterna på arbetsmarknaden själva har sedan länge. Genom det ska arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal kunna få stöd i form av rådgivning och vägledning när de behöver utveckla sin kompetens för att vara ”anställningsbara”.

Vad tillför då de nya huvudavtal som undertecknades den 22 juni?

Ja, arbetstagarna kan bland annat få högre ersättningar vid studier och annan kompetensutveckling än genom de nya statliga stöden. LO har också fått igenom en förbättring för inhyrda arbetstagare som inte erbjuds tillsvidareanställning i kundföretaget. I gengäld får arbetsgivare som omfattas av avtalet större möjligheter att göra undantag från turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist än vad som gäller enligt anställningsskyddslagen.

De nya avtalen har skämtsamt kallats Saltsjöbadsavtalet 2.0. Men också avtalet från 1938 gäller fortfarande även om det delvis har blivit överspelat på grund av ny arbetsrättslig lagstiftning genom åren. Det gamla Saltsjöbadsavtalets regler om stridsåtgärder och om hur parterna ska lösa tvister genom förhandlingar är dock fortfarande aktuella.