Norden visade motståndskraft under pandemin

Det visar rapporten State of the Nordic Region, som görs av Nordregio varje år.

- Jag har varit med i alla rapporterna sedan 1981. Då var jag en del av födelsestatistiken, skämtade huvudförfattaren Gustaf Norlén, under presentationen av rapporten på Litteraturhuset i Oslo.

Nytt för i år är att det utarbetats ett eget index för hur stor andel av arbetet i varje land, som kan utföras hemifrån. För hela Norden är andelen 36,5 procent, vilket innebär att ungefär 9,5 miljoner jobb klassas som fjärrarbete.

Skillnaderna mellan olika regioner är emellertid stora.

Gustaf Norlén är huvudförfattare till årets State of the Nordic Region 2022, som har getts ut 41 gånger. 

- I Stockholm ligger andelen fjärrjobb på 56,2 procent, medan andelen i Dalarna är 27,3 procent, sa Gustaf Norlén.

- Pandemin ledde också till att invandringen till Norden var den lägsta sedan 2005, samtidigt som den interna flyttningen inom länderna var den högsta på sex decennier.

Även om det i förhållande till många andra länder i Europa gick bra för de nordiska har pandemin drabbat länderna olika. Medan den förväntade levnadsåldern sjönk med 0,8 procent i Sverige under 2019–2020, ökade den svagt i de fyra andra länderna, med 0,1 – 0,3 procent.

Kartan visar hur de europeiska ländernas bruttonationalprodukter, med några få undantag, minskade under coronaåret 2020. I Norden klarade sig Norge bäste och Island sämst. Hårdast drabbade var Medelhavsländerna och Storbritannien. Kartan är gjord av Carlos Tapia och Johanna Jokinen på Nordregio.

I alla de nordiska länderna minskade bruttonationalprodukten, bnp. Under det första året med pandemin. Störst var fallet i Island, med en nedgång på 7,1 procent under 2020, medan Norges bnp bara minskade med 0,7 procent det året.

Starka ekonomier och en hög grad av digitalisering redan innan pandemin gjorde att myndigheterna kunde sätta in ekonomiska stödpaket av en omfattning som var större ån någonsin. I Danmark användes hela 32,7 procent av bnp på ekonomiskt stöd under pandemin. I Sverige var talet 16,1 procent, Norge använde 14,5 procent, Finland 12,4 procent och Island 11,6 procent av sin bnp.

- Den här rapporten presenteras samma dag som det är 60 år sedan Helsingforsavtalet om det nordiska samarbetet. Pandemin innebar också att det nordiska samarbetet sattes under press och det var tydligt att Sverige och Norge hade olika regler för gränspasseringar, sa Anne Beathe Tvinnereim, som är den nordiska samarbetsministern i den norska regeringen.

- Pandemin har lärt oss att vi måste förbättrar hur vi kommunicerar innan vi fattar beslut och att vi måste få en bättre översikt av hur olika åtgärder slår ut lokalt. Pandemin innebar en svår prövning för den del av befolkningen som bor i gränsregionerna.

Som mest, i april 2020 var 9,3 procent av den nordiska arbetsstyrkan permitterad. Vissa grupper drabbades hårdare, liksom vissa branscher, som turismen.

Rasmus Jungersen Emborg

Detta har också gått ut över tilliten till det politiska systemet, speciellt bland ungdomen, påpekade Rasmus Jungersen Emborg, som är president i Nordisk Ungdomsråd.

- Det var många ungdomar som inte kunde studera i ett grannland när gränserna stängdes och de kunde inte heller gå tillbaka till sitt gamla universitet eller högskola, eftersom universiteten inte samarbetar tillräckligt bra, sa han.

- Ungdomarna är redan skuldsatta, har inga sparmedel och låga löner. En ny dansk rapport visar att varannan dansk kvinna och var femte dansk man var stressad under pandemin.

Helge Orten som är vice delegationsledare för Norge i Nordiska rådet poängterade också att samtidigt som pandemin närmade sig sitt slut så invaderades Ukraina.

- Det innebär att vi måste handskas med ett krig, också, och de stora flyktingströmmar som det lett till. Samtidigt så har samarbetet inom EU och Nato blivit starkare och jag är övertygad om att också det nordiska samarbetet kommer att förstärkas, sa Helge Orten.