Island: Får flest asylsökande i Norden i förhållande till folkmängden

Det framgår av International Migration Outlook 2021, OECD:s årliga rapport om migration och integrering. 2020 var kraftigt påverkad av coronapandemin, som drabbade personer med utländsk bakgrund, och särskilt ungdomar, mer än andra grupper.

OECD:s generalsekreterare Mathias Corman varnade under presentationen av rapporten att ett helt decenniums framgångar i att minska skillnaderna i sysselsättning och arbetslöshet mellan invandrare och de som är födda i landet, har utraderats.

Under pandemin minskade sysselsättningen för invandrarna i tre av fyra OECD-länder. Invandrarna har nu i genomsnitt tre procentenheter lägre sysselsättning, jämfört med de som är födda i landet. De har också två procentenheters högre arbetslöshet.

Statistiken från OECD, med sina 38 medlemsländer, ser lite annorlunda ut än vad vi är vana vid med europeiska ögon. För andra året på rad är Venezuela det land som flest asylsökande kom ifrån, följt av Afghanistan och Syrien. Sex av de tio ursprungsländerna som flest asylsökande kommer ifrån ligger i Central- och Sydamerika.

USA har sedan 2017 varit det OECD-land som tar emot flest asylsökande. Under 2020 gjordes 250 000 ansökningar i landet, vilket var en minskning på 17 procent jämfört med året innan. Tyskland är på andra plats med 103 000 asylansökningar.

Spanien kom i fjol för första gången med bland de tre länder som fick flest asylsökande; 86 000.  Nio av tio av de som ansökte om asyl i Spanien kom från Latinamerika eller Karibien.

Den latinamerikanska flyktingvågen påverkar emellertid andra länder i Europa i mindre grad. Där är det i stället Afghanistan som blivit det mest akuta problemet.

- Hittills har EU-länderna evakuerat 18 000 afghaner som antingen arbetat för EU-länder eller som är utsatta på andra sätt. Det handlar om allt från journalister till kvinnliga fotbollsspelare och domare, sa Ylva Johansson, EU-kommissionär för inre frågor och med ansvaret för EU:s flykting- och integrationspolitik, när hon kommenterade rapporten.

Rapporten noterar att Norden samlat sätt inte längre har en så generös flyktingpolitik:

”De nordiska länderna har länge varit bland de länder i OECD som tar emot flest antal asylsökande. Under 2020 var det emellertid betydligt färre som sökte asyl i Norden än tidigare år. I själva verket har 2020 inneburit ett lågvattenmärke jämfört med de 15 föregående åren i Sverige, Danmark, Finland och Norge,” skriver författarna av rapporten.

Tabellen visar att Island och Sverige tog emot flesta asylansökande i förhållande till sin befolkning, om man jämför de nordiska länderna. Källa: OECD 

Sverige tog emellertid emot ett betydande antal asylsökande, både absolut och relativt i förhållande till befolkningen, konstateras det. Men i förhållande till befolkningen är det faktiskt Island som var det land som hade flest asylsökande per miljon invånare. Eftersom det inte finns en miljon islänningar, blir genomsnittstalet tre gånger högre än det totala antalet asylsökande, som var 630 personer. Palestinier, irakier och venezuelaner var de tre största grupperna asylsökande i Island 2020.

Under 2021 har venezuelanerna blivit den största gruppen av asylsökande på Island.  Källa: Útlendingastofnun 

I Island har den utlandsfödda andelen av befolkningen nästan fördubblats mellan 2010 och 2020.

Asylsökande är bara en av flera olika sorters migranter. Familjeåterförening, arbetsinvandrare, säsongsarbetare och studenter är andra stora grupper.

Den grupp som sett den största minskningen är familjeåterförening, som minskade med 35 procent, medan arbetsinvandring minskade med 24 procent, enligt rapporten.

Flyttströmmarna mellan olika EU-länder påverkades inte lika mycket. Inte heller för säsongsarbetare blev minskningen så stor, 10 procent i genomsnitt, för hela OECD. I vissa länder, som USA och Polen, ökade den till och med, trots pandemin.

Utlandsfödda påverkades mer negativt än den övriga befolkningen i de allra flesta av OECD-länderna. Men effekten på sysselsättning och arbetslöshet var störst i Norden, bortsett från Danmark och Finland. I Sverige drabbades utlandsfödda fyra gånger mer än de som fötts i landet.

Tabellen visar arbetslösheten bland utrikesfödda och hur den förändrades jämfört med 2019. I den sista kolumnen visas gapet mellan de utrikesfödda och de som är födda i landet (i procentpoäng). Källa: OECD