Fler kvinnor i STEM-yrken en fördel för hela samhället

I rapporten Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv, som beställts av Nordisk ministerråd och som genomförts av NIKK, (Nordisk information för kunskap om kön), ställs frågan på sin spets. Rapporten innehåller en forskningsöversikt baserad på 199 vetenskapliga artiklar samt en analys av konkreta insatser som görs bland aktörer i Norden för att öka antalet kvinnor inom STEM (förkortningen står för Science, Technology, Engineering and Mathematics).

Det som träder fram är att det är det senare perspektivet som dominerar:

- Bilden som framträder är kvinnor som på olika sätt bör förändras, eftersom de antas sakna självförtroende, nätverk och erfarenheter. Det handlar i stor utsträckning om att ”fixa kvinnorna” och i mindre utsträckning om att ”fixa organisationerna” eller ”fixa kunskapen”, skriver de två rapportförfattarna Ulrika Jansson och Jimmy Sand.

Fokus på förebilder

Fokus i de främjande åtgärder som görs ligger på förebilder, mentorskap och nätverk samt praktiska erfarenheter och riktar sig i huvudsak till kvinnor.

- I mångt och mycket handlar insatsen om att det är kvinnor som ska hjälpa kvinnor, genom att vara förebilder eller mentorer. Sannolikt bidrar vissa insatser till att flickor och kvinnor passas in i utbildningar och yrken som präglas av mansdominans och maskulin ämnes- och yrkeskultur. Däremot är det inte troligt att insatserna utmanar vare sig etablerade privilegier, normer eller leder till genomgripande förändring av ordinarie verksamhet och arbetsorganisation.

Initiativet till rapporten togs när de nordiska arbetsministrarna möttes i Reykjavik 2019. Analyser av framtidens arbetsmarknad pekar på att den teknologiska utvecklingen i form av bland annat digitalisering, robotisering och automatisering kommer att innebära att vissa traditionella yrken försvinner. Samtidigt ökar antalet arbetstillfällen inom STEM-näringarna. Kvinnorna riskerar både att drabbas av utvecklingen och att missa tåget till nya yrken om inte snedfördelningen ändras.

- Jag är själv lärare i matematik och fysik. Jag vet att många tjejer är intresserade av ämnena. Men många unga människor har en allt för smal bild av vilka yrken ämnena leder till och vad man faktiskt får göra, sa Sveriges dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, när hon förklarade behovet för en genomgång av vad det är som håller flickor och kvinnor borta från STEM-yrken.

Kvinnor inom OECD har generellt högre utbildningsnivå än män, men andelen flickor och kvinnor som utbildar sig inom STEM-relaterade ämnen är fortsatt låg. Så här ser det ut för alla högre utbildningar:

Informationen i figurerna har tagits fram med hjälp av Nordiska ministerrådets analysavdelning och den nordiska statistikdatabasen. Uppgifterna är från 2018 och kommer från Eurostat.

Men inom STEM är förhållandena så här:

Inom statistiken döljer sig ännu större skillnader. Inom naturvetenskap är andelen kvinnor hög i ämnen som är orienterade mot bland annat biologi och medicin. Andelen män är ännu högre inom datavetenskap och ämnen som är orienterade mot matematik och fysik.

Det finns ingen ”naturlig” förklaring. Forskningen visar att könsskillnaderna i färdigheter är små, och dessutom ibland till flickornas fördel. Ändå söker sig inte flickor vidare till utbildningar för STEM-yrken i lika hög grad som pojkar. Det får i sin tur konsekvenser:

- Enligt beräkningar från EU:s jämställdhetsinstitut, EIGE, skulle den ekonomiska tillväxten i unionen öka med 610-820 miljarder euro extra fram till 2050 om kvinnor var verksamma inom STEM-yrken i lika grad som män, på grund av både ökad produktivitet och ökat arbetskraftsdeltagande.