Snabb norsk analys av hur coronapandemin påverkar arbetstagarna

AFI har de senaste tolv åren gjort en årlig undersökning för fackförbundet YS av hur arbetstagarna ser på sin arbetssituation. I år ställdes också en rad frågor om hur de anställda påverkats av åtgärderna mot coronaviruset. När de första 1177 svaren i panelen som består av sammanlagt 3000 personer hade kommit in, gjorde forskarna en preliminär analys som avslutades 6 april.

De allra flesta av de som svarat på frågorna, 69 procent, uppger att de arbetar på ett annat sätt efter att coronapandemin bröt ut. Medan 31 procent säger att de har mindre att göra, svarar 36 procent att de har mer att göra. 16 procent har minskat sin arbetstid och 10 procent har upplevt att de fått ett inkomstbortfall. 11 procent av de utfrågade har blivit permitterade.

Hela snabbanalysen från AFI kan laddas ned här: Arbeidslivsbarometerets koronaundersøkelse

- Det är de med lägst utbildning och lägst lön som tar den största belastningen av coronapandemin i Norge.  Antalet permitterade och vilka grupper som drabbas har med åtgärderna i Norge. Alla verksamheter med personliga tjänster som inte är helt nödvändiga, som restauranger, frisörsalonger, träningscenter,  osv har stängts, säger Arild Steen, som tillsammans med Svenn-Erik Mamelund och Mari Holm Ingelsrud har gjort analysen. 

När undersökningen gjordes hade sammanlagt 5 500 personer i Norge fått laboratoriesvar på att de fått coronasmittan. Bara en liten del av dessa omfattas av undersökningen, där bara 0,3 procent av de som svarat fått smittan bekräftad av laboratoriesvar eller läkare. 11,2 procent ansåg emellertid att det var sannolikt att de hade fått coronasmittan.

Stora hushåll en risk

Den högsta andelen av de som ansåg sig smittade fanns bland de som var 30-44 år och som bodde tillsammans med sina föräldrar i stora hushåll i, eller omkring Oslo. I den gruppen var antalet smittade sex procentenheter högre än genomsnittet, 17,2 procent.

Ser man enbart på de som bor i hushåll med flera generationer var det 24,9 procent, det vill säga en dubbelt så hög andel, jämfört med de 11,2 procenten som ansåg att de hade varit sjuka.

En möjlig förklaring är att detta är personer som lever tätt i familjer med invandrarbakgrund. Bland vissa grupper, som somaliska taxichaufförer, som körde hem skidturister som varit i Österrike och Italien från flygplatsen, har det varit höga smittotal, enligt Aftenposten (se egen ruta).

Nästan alla som svarade på frågorna, 94 procent, tvättade händerna och använde desinfektionsmedel mer än tidigare. Andra råd, som att undvika kollektivtrafik, social distansering och avlysa möten skiljde sig mer i förhållande till inkomster och utbildning.

Undersökningen delar upp arbetslivet i fyra grupper:

Det är kanske inte överraskande att de med hög utbildning lättare kan arbeta på hemmakontor än hantverkare. Störst skillnad mellan grupperna var det i förhållande till rådet att resa mindre och inte använda kollektivtrafiken.

Medan 91,3 procent av de som har hög utbildning och hög inkomst svarade att de följt det rådet, låg andelen bland de med låg utbildning och låg inkomst på 62,7 procent.

Däremot var den personliga hygienen något högre bland de med låg utbildning och låg lön. 85,8 procent hade tvättat sig mer eller gjort rent mer. Bland de med hög utbildning och hög inkomst var andelen något lägre, 82,5 procent.

Kvinnor låg något högre än männen i personlig hygien, men åldern spelade störst roll. Bara 79,5 procent av de som är 30 - 44 år, sa att det tvättade sig mer eller gjorde rent mer. För de som är 60 år eller äldre var andelen 87,4 procent. Bara 7 procent i alla grupper hade använt munbind.

Även om de fyra viktigaste råden för att undgå smitta verkar ha haft effekt, var det i undersökningen bara ett statistiskt säkerställt sammanhang mellan att tvätta händer och antal smittade.

Många vill studera

En rad frågor ställdes om hur arbetstagarna såg på framtiden. Detta var några av slutsatserna som drogs i analysen:

• Arbetstagarna som permitterats eller fått inkomstbortfall är de som oroar sig mest för att de blir arbetslösa i framtiden. De tror också att de kan behöva byta jobb eller bransch i framtiden.
• Arbetstagare som är 30 – 44 år och som dessutom ofta är familjeförsörjande, är den grupp som permitterats mest.
• De som permitterats uttrycker störst intresse för att ta mer utbildning för att få ett nytt jobb. Det gäller framförallt arbetstagare under 45 år och kvinnor.
• De permitterade ser emellertid inte för sig att efter- och vidareutbildning blir mer aktuellt även om det tillrättaläggs för det i det nuvarande jobbet.

- Att det finns ett stort intresse för utbildning, men att de som permitterats är skeptiska till  att vidare- och efterutbildning kan ske i regi av arbetsgivaren, kan ha med att de tror att de måste byta till en annan bransch. Vi kommer att se en övergång till det som uppfattas som mer trygga jobb, tror Arild Steen.

- De offentligt anställda har inte permitterats alls under coronakrisen, påpekar han.