Foodoras cyklister i Oslo strejkar

Strejken följs med stort intresse även från utlandet eftersom det är den första större strejken bland så kallade plattformsarbetare.

- Det har redan varit kontakter mellan cyklister på europeisk nivå. För fackföreningarna har strejken fungerat som en boost, eftersom det visar att det går att organisera även de som arbetar i den nya ekonomin, säger Kristin Jesnes, som forskar på plattformsekonomin på den norska forskningsstiftelsen Fafo.

Foodora är ett tyskt företag som idag är etablerat i 15 länder och som cyklar ut mat från 36 000 restauranger. I Norge etablerade sig Foodora 2015 och har sedan starten anställt sina cyklister, även om det oftast handlar om deltidsanställningar. Företaget har nu 600 anställda. De är i genomsnitt 25 år och arbetar 16 timmar i veckan. Efter ett år försvinner de till andra yrken. Inslaget av invandrare är stort. Det är med andra ord inte en lätt grupp att organisera.

-Men Foodoras cyklister möter varandra mer än andra plattformsarbetare. De väntar utanför restauranger och jobbar inom ett lokalt begränsat område. Därmed kan de bygga upp en gemensam identitet, säger Kristin Jesnes.

Inom andra plattformsverksamheter, där jobben fördelas genom appar, sitter arbetstagarna isolerade framför en dato eller, som i Uber, kör omkring i en bil. Ofta betraktas också plattformsarbetarna som egenföretagare.

Men de strejkande har också visat stor fantasi. Varje dag  möts de strejkande cyklisterna på Youngstorget i Oslo. Framför LO:s huvudkontor har de satt upp en cykelverkstad som hjälper Osloinvånarna med att reparera och trimma sina cyklar.

- Det finns mycket kunskap om cyklar bland de som strejkar, så det hade varit dumt att inte ta till vara på det, säger Espen Utne Landgraff, som är en av de som tog initiativet till strejken, som inleddes den 20 augusti, efter att förhandlingarna strandade.

Espen Utne Landgraff säger att stödet från LO har varit väldigt stort. "Men de kanske kan lära sig en del från oss också," säger han.

- Idag är vi 142 som strejkar, men antalet medlemmar ökar från dag till dag och det gör att vi kan trappa upp strejken med ytterligare 53 strejkande om två veckor. Troligen utvidgas strejken till Trondheim och Bergen också, säger Espen Utne Landgraff.

De strejkande tillhör det som tidigare kallades Norsk transportarbeiderforbund, men som nu är en del av Fellesforbundet. Enligt Foodora tjänar de i genomsnitt 174 norska kronor i timmen. Inkluderat dricks kan det bli 185 kronor i timmen.

För Foodora är strejken redan märkbar. Företagets ledare i Norge, Carl Tengberg,  säger att kraven från NTF skulle öka företagets utgifter dramatiskt, och göra det mycket svårt att driva företaget vidare i Norge med fast anställda.

De anställda kräver både högre lön och ersättning för de utgifter som de har för sina privata cyklar som de använder i arbetet. 

Varje dag cyklar de strejkande runt i Oslo i det som de kallar Critical Mass, en aktion som visar att strejken pågår och att den växter från dag till dag.

- Det är otroligt spännande att följa det här gänget eftersom de arbetar på ett annat sätt än vad vi i fackföreningsrörelsen är vana vid. De är otroligt aktiva i sociala medier och de cyklar genom staden i sina gulgröna västar och ringklockor och får applåder i Oslos gator, säger Peggy Hessen Følsvik, som är vice ordförande i LO i Norge.

- Det är en otroligt entusiastisk gäng som nu för en kamp för en helt ny yrkesgrupp.

På Youngstorget ställer cyklisterna upp framför arbetarstatyn på Youngstorget och cyklar i sakta tempo upp mot Karl Johan och försvinner runt husknuten, strax innan ett ännu större demonstrationståg mot Indiens ockupation av Kashmir går upp längs gatan.

Kan den norska Foodorastrejken leda till en ny rörelse "cyklister i alla länder, förenen eder"?

Det beror delvis på om de strejkande lyckas uppnå ett avtal eller inte. Enligt Espen Utne Landgraff är stödet från LO "väldigt stort".

- Även om strejken leder till att Foodora går konkurs kan facket hävda att det i så fall visar att affärsidén inte har livets rätt och att det är bättre att arbetskraften söker sig till mer lönsamma yrken, säger Kristin Jesnes.

Läs mer om plattformsekonomin:

På cykel in i framtiden