Arbetsmiljön viktig när svenskar föreslås jobba längre

- Det här är en av vår tids i särklass viktigaste offentliga utredningar, sade moderate socialförsäkringsminister Ulf Kristersson när han tillsammans med utredare Ingemar Eriksson presenterade den drygt 500 sidor tjocka offentliga utredningen på en välbesökt pressträff. 

Det har gått exakt hundra år sedan Sverige fick sin första pensionsreform. Då var medellivslängden 59 år och pensionsåldern 67. Idag är medellivslängden för svenskar drygt 81 år och det sätter press på pensionssystemet. Pensionärer blir fler och relationen mellan antalet yrkesarbetande och antalet pensionärer förskjuts.  Under 1900-talet har det varit flera stora pensionsreformer i Sverige. 1959 kom ATP-reformen som innebar att de femton bästa åren av 30 arbetade var pensionsgrundande. 1994 ändrades villkoren och hela livsinkomsten ligger numera till grund för pensionen. 1976 sänktes pensionsåldern.

- Det var en del av 1900-talet stora projekt – att minska den del av livet som bara går åt till arbete. Den eran tror jag nu är slut, sade Ulf Kristersson.

Framgångssaga förändrar förutsättningarna

Bakgrunden till de förändringar som nu föreslås är enligt socialförsäkringsministern egentligen en framgångssaga, en följd av en lyckad välfärdspolitik under 1900-talet som idag skapat den historiskt unika situation att det är fler som blir äldre än hundra år än barn som dör i spädbarnsdödlighet.  Men lever vi längre måste vi också arbeta längre. ”Annars blir pensionsnivåerna för låga, försörjningsbördan orimlig och välfärdens finansiering hotas”, enligt utredningen. Att på olika sätt underlätta för äldre att jobba längre är alltså kontentan i pensionsutredningens slutbetänkande och detta ska uppnås genom ett femtiotal förslag.

Utredningen för in ett nytt begrepp i pensionssammanhang. Den lanserar ordet ”riktålder” istället för att som tidigare prata om pensionsålder.  Riktåldern följer medellivslängden. Det ska vara ett tydligt ickevalsalternativ för de som vill få en godtagbar pensionsnivå.  Åldersgränserna kommer därmed att flyttas uppåt för olika former av pensionsuttag och andra former av ersättningar. I dag har en arbetstagare laglig rätt att arbeta till 67 års ålder. Den gränsen flyttas till 69. Idag kan man ta ut tjänstepension och privat pension från 55 år. Från 2017 höjs denna gräns till 62.  Också gränsen för tidigaste uttag av ålderspension höjs. Från 61 år idag, till 62 år från 2015 och från 63 år 2019.  Den så kallade garantipensionen höjs från 65 år till 63 och med den följer också sjukersättningar med mera.

Länge har 65-årsåldern varit riktlinjen för att gå i pension och det är också då 80 procent av svenskarna slutar jobba. Men synen på äldre är otidsenlig, hävdar utredningen.

- Ålder är inte en bra mätare på arbetsförmåga och hälsa. Vi kan inte ha regler som plockar ut människor som är friska. Vårt syfte är därför att ändra pensionsbeteendet, sade utredare Ingemar Eriksson.

En mångfald av förslag

Att jobba längre än 65 handlar om mer än ekonomiska incitament. Det finns många andra hinder för att stanna kvar i arbete i högre åldrar, konstateras i utredningen. Så hur ska ett invant beteende kunna ändras? Hur ska människor kunna och orka stanna längre i arbete?

Satsningar på arbetsmiljön är ett av förslagen. Arbetsmiljöverket föreslås få fler resurser för att arbeta med åtgärder för att underlätta för äldre att orka vara kvar i arbete, men också för att informera och sprida kunskap om äldres förutsättningar. Tanken är också att forska kring vad som stöter ut äldre arbetstagare och vad får äldre att förbli i arbete. Förstärkt lagstiftning mot åldersdiskriminering ska fortsätta och äldre ska få fler möjligheter att kompetensutveckla sig högre upp i åldrarna. Kanske för att byta yrke eller för att utveckla sin karriär. Bland annat föreslås att gruppen mellan 55 och 57 år ges möjlighet att få 40 veckors studielån. De som studerar som äldre föreslås också få ett så kallat ekonomiskt förstärkningsbidrag. Yrkesvux och Komvux föreslås också skapa kurser som passar äldre och arbetsförmedlingen bör även ha karriärrådgivning för äldre.  Ett annat av förslagen är att genom trepartssamtal se över möjligheten till mer flexibla

Pragmatisk historia

Nu går utredningen på remiss och politikerna i de olika partierna ska säga sitt. Ulf Kristerssons förhoppning är att utredningen, som sker inom ramen för den pensionsöverenskommelse som finns, ska ge spännande och konstruktiva diskussioner. Pensionsöverenskommelser i Sverige brukar för det mesta vara relativt lugna, vilket väckt uppmärksamhet utomlands, berättar socialförsäkringsministern.

- I svenskt pragmatisk anda utan generalstrejk, uppslitande demonstrationer och omkullvälta lastbilar har vi lyckats åstadkomma ett stor pensionsreform med brett politiskt stöd.  Vår förhoppning nu är att utredningen ska leda till en lång diskussion och vara grund för ett bra reformarbete, säger Ulf Kristersson.