Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Portrett i Portrett 2018 i Marjo Bruun: Den nya ekonomin en statistisk utmaning
Marjo Bruun: Den nya ekonomin en statistisk utmaning
Portrett

Marjo Bruun: Den nya ekonomin en statistisk utmaning

| Text: Marcus Floman, foto: Cata Portin

Marjo Bruun, generaldirektör för Statistikcentralen i Finland, ser journalisterna som den viktigaste samarbetspartnern när det gäller att vinna kampen om de sanningsenliga orden och siffrorna.

Generaldirektör Marjo Bruun möter upp i Statistikcentralens kontor i stadsdelen Fiskehamnen i Helsingfors – en helt ny stadsdel som växer fram ovanpå ruinerna av det som tidigare var ett industriellt wasteland och containerterminaler. På morgonen före intervjun har Statistikcentralen presenterat sin färskaste rapport, Företagarna 2017, där centralen för första gången samlat alla typer av företagare i en statistisk rapport. 13 procent av de sysselsatta i Finland är företagare, står bland annat att läsa i rapporten.

I tider där samhälleliga institutioner ifrågasätts och medier utpekas som folkets fiender i många länder inställer sig frågan om också statistikmyndigheter utsätts för samma flodvåg.

Ifrågasätts ert jobb och er statistik?

- Visst skrivs det i sociala medier kritiskt och ifrågasättande om allting – en del ifrågasätter fortfarande att jorden är rund. Men: på det stora hela är finländares tillit till myndigheter och till officiell statistik rätt så hög.

Marjo Bruun säger att det ändå med jämna mellanrum uppstår diskussion kring om statistiken verkligen håller streck. Till exempel statistiken gällande hur man räknar sysselsättningsgraden eller arbetslösheten väcker ofta diskussion och ger upphov till missförstånd.

Två olika sätt att mäta

En anledning till missförstånd om arbetslöshetsgraden i Finland är att det finns två uppsättningar av statistik: dels Statistikcentralens arbetskraftsundersökning som följer det europeiskt gemensamt överenskomna sättet att mäta arbetslöshet via stickprov (sample) och så finns Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik som utgår från de personer som registrerat sig som arbetslösa. I oktober 2018 var 171 000 arbetslösa i Finland (enligt Statistikcentralen) medan det vid samma tidpunkt fanns 230 100 arbetslösa arbetssökande (enligt ministeriet).

Men om det uppstår missförstånd, har då proffsen på statistik lyckats i uppdraget att förklara statistiken så att folk förstår?

- Vi har ju en väldigt stor del av vår statistik öppet tillgänglig för allmänheten på vår webbplats och där försöker vi analysera och förklara statistiken. Men i själva verket är en av våra viktigaste uppgifter att lyckas förmedla vår statistik till massmedierna – och när medierna paketerar statistiken med exempel och enskilda personers situationer – det är egentligen vårt främsta sätt att nå ut till den breda allmänheten.

Nya fenomen kräver ny statistik

Marjo Bruun berättar att de på Statistikcentralen sätter mycket tid på att reda ut hur ett nytt samhälleligt fenomen ska studeras och statistikföras. Hon tar fenomenet plattformsekonomi som exempel.

- Det är ett fenomen som är rätt svårt att greppa i tydliga siffror – och vi arbetar just nu med den frågan.

Globaliseringen är en annan stor fråga som varit utmanande för statistiker.

- Var uppstår mervärdet: var planeras produkten, var framställs den, var finns råvaran, var packas produkten, var byggs produkten, var utförs servicen? Allt detta kan göras i olika länder och då gäller det att få svaret på vilka länder som anses vara producenter.

Statistik som verktyg mot falska nyheter

 

Den norska statistiska sentralbyrån slog i sin årsrapport från 2017 fast att " SSB är Norges första försvarslinje i kampen mot falska nyheter genom att leverera objektiv och relevant statistik, forskning och analyser till nytta av förståelsen av Norge."

Hur är det med Finlands Statistikcentral och kampen mot fejkade nyheter?

- På sitt sätt är det ett grundläggande uppdrag för en statistisk myndighet, jo. Men i vilken grad har vi möjlighet att förverkliga detta – om vi tänker till exempel på kommunikation på sociala medier. Där kan ju ingen egentligen följa med allting som skrivs.

Foto: Cata Portin

Efter den lätt uppgivna och trevande inledningen på svaret följer en mer entusiastisk fortsättning:

- Men - det är en intressant tanke. Vårt uppdrag är att producera faktabaserad information så att vem som helst kan ha användning för den. Dessutom vill vi se till att korrekta siffror används som underlag i den samhälleliga debatten.

Ingen absolut sanning

Marjo Bruun påminner om det viktiga att alltid lyfta fram den vetenskapliga metodologin, hur informationen inhämtats och sammanställts.

- Den information vi skapar är nära sanningen. Vi kan ju inte nå en absolut sanning utan vi baserar allt på stickprov, så som man alltid gör inom statistiken.

Så kommer Bruun med ett intressant exempel – ett exempel som visar att en statlig myndighet inte nöjt sig med att säga "varsågoda och kolla upp statistiken på våran webbplats". Bruun berättar att Statistikcentralen inlett ett samarbete med det journalistiska kollektivet Faktabaren (Faktabaari). Faktabaren fungerar, precis som motsvarande faktagranskare i andra länder, som en oberoende aktör som faktacheckar politikers eller andra aktörers påståenden och går ut med informationen till allmänheten.

- Nästa vår är det riksdagsval i Finland. Då kommer politikerna i samband med valdebatten att komma med olika statistiska påståenden. Frågor som hur kan eventuella skattelättnader påverka samhället, hur många arbetslösa har vi i Finland, hur många är sysselsatta?

Bruun berättar att Statistikcentralen i samarbete med Faktabaari kommer att ta fram siffror och statistik så att politikernas påståenden kan granskas. Dessutom kontaktar politikernas stödgrupper självmant Statistikcentralen för att kunna ta del av statistik, så att de kan presentera faktabaserade förslag i valdebatten.

Foto: Cata Portin

Hur kommer då statistikmyndigheternas arbete att förändras i och med de möjligheter som den nya teknologin och insamlandet av massiva mängder information (Big Data) medför?

- Det kommer att medföra stora förändringar. Och här kommer vi tillbaka till diskussionen om statistikcentralens roll i den så kallade fake facts – världen. Via de stora datamassorna och att vi öppet kan redovisa för våra källor så kan vi hjälpa till att öka förtroendet för vetenskapliga fakta. Det finns en beställning för detta – precis som det finns en ökad efterfrågan på kvalitetsjournalistik i världen just nu.

Marjo Bruun påminner också om att dagens hektiska värld gjort det svårt för många som arbetar med att samla data; allt färre människor ger sig tid att svara på frågor per telefon eller e-post – då måste statistikerna hitta nya vägar för att få tag de data som behövs för att kunna presentera världen i korrekta siffror.

- Det är viktigt att vi klarar av att utnyttja all denna informationsmassa på ett ansvarsfullt sätt för det allmänna bästa. Och då måste vi ta i beaktande användarnas intressen, beställarnas intressen och självklart så att integritets- och dataskyddet bevaras.

På kornet

Vilken bok läser du nu?

Jag lyssnar på: Annika Sjögren "Ur havet stiger vågorna" och läser: Isaac Asimov: "Säätiön alkusoitto" (Prelude to Foundation). Som högläsning om kvällarna: Minna Lindgren, "Ehtoolehdon tuho". 

Vilket är ditt favoritredskap på jobbet?

Diskussionerna både med våra sakkunniga och med de personer som hör till Statistikcentralens breda nätverk är väldigt inspirerande och väcker nya tankar

Vad ville du bli när du var barn?

Jag älskade och beundrade min mormor, så jag ville också själv bli mormor. Idag har jag två underbara barnbarn.

Har du någon dold talang?

Kanske inte dold, men jag är rätt så praktiskt lagd - det hjälper ofta till.

Fakta om Marjo Bruun
  • Studerade vid Helsingfors universitet och utexaminerades till agronom 1988.
  • Har arbetat som sakkunnig och med konsulteringsuppgifter inom den privata sektorn. Åren 2007–2012 var Marjo Bruun överdirektör för finska jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (Tike).
  • Marjo Bruun är ordförande för Europeiska statistikkonferensen (CES) och dess styrelse, som är underställd FN:s ekonomiska kommission för Europa fram till juni 2019. 
  • Marjo Bruun blev redan i gymnasiet fascinerad av naturvetenskapliga ämnen, särskilt matematik och sannolikhetslära.

 

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment