Nader Ahmadi leder nya arbetsmiljömyndigheten med "örat mot rälsen"

– Det är en enorm utmaning att skapa en ny myndighet. Hur många gånger får man göra det, säger Nader Ahmadi och skrattar förtjust. 

Sedan 1 juni i år är han generaldirektör för den nya myndigheten och nu, drygt fyra månaden senare, faller allt fler bitar på plats. Som ny myndighet måste alla rutiner skapas från början, till exempel alla policys som reglerar allt från jäv till resor. Medarbetare har och ska anställas, men det tar tid. De flesta måste arbeta under uppsägningstiden, vilket innebär att verksamheten vid Mynak som myndigheten kallas, först kom igång på riktigt i mitten av augusti med elva nya medarbetare. 

– Jag skulle vilja säga att det som kännetecknar oss är nybyggaranda. Det har varit arbetsamt och roligt, summerar Nader Ahmadi den nya myndighetens första månader.

Inte ett nytt arbetslivsinstitut

Uppdraget att skapa den nya myndigheten kommer från den nu avsatta rödgröna regeringen, som för ett drygt år sedan beslutade att ge en särskild utredare uppdraget att inrätta Myndigheten för arbetsmiljökunskap. I pressmeddelandet som följde beslutet motiverades det bland annat med att arbetsmarknadens parter – både fackförbund och arbetsgivarorganisationer – har saknat en sådan organisation. Sedan Alliansregeringen lade ner Arbetslivsinstitutet, Ali, 2007 har forskning som rör olika aspekter av arbetslivet varit utspridd på olika universitet och högskolor, vilket försvårat möjligheten att få en överblick av vilken kunskap som finns kring arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor. Det har heller inte funnits någon aktör som haft i uppgift att utvärdera arbetsmarknadsåtgärder.

Tanken är nu att Mynak ska vara ett kunskapscenter för arbetsmiljö, följa effekter av arbetsmarknadspolitiken inom arbetsmiljöområdet och följa och främja företagshälsovårdens utveckling. 

– Jag får ofta frågan om vi är ett nytt Arbetslivsinstitut och förklarar då att Ali var en gigantisk organisation med ett årligt anslag på 450 miljoner kronor. Vi har ett anslag på 35 miljoner, så vi kan inte ta den rollen. Vi bedriver inte heller egen forskning, säger Nader Ahmadi.

Knyter samman forskning med behov

Han jämför den nya myndighetens roll med spindelns. Hemsidan ska vara en portal för den nyaste forskningen inom arbetsmiljöområdet och Mynak ska arbeta med ett nätverk av forskare inom området. De kommer att inventera aktuell kunskap inom arbetsmiljöområdet, men också vara observanta för kunskapsluckor. Om det blir tydligt för Mynak att det finns behov av viss forskning förs tankarna vidare till forskningsfinansiärerna bl.a. AFA, Forte och olika universitet och högskolor. Till Nader Ahmadis uppgifter hör också att ha en dialog med arbetsmarknadsdepartementet och att också för dem visa var det finns behov av ny forskning kring arbetsmiljö. Han kommer också att ha kontakt med arbetsmarknadens parter och är i full gång med nätverksbyggande, vilket innebär många resor till Stockholm. 

– Vår roll blir spindelns, som förmedlar kunskap men också medvetandegör om behov och kunskapsluckor. Idag pågår bra forskning om arbetsmiljö, men tillgången till den är inte så lätt, säger han. 

Tanken är att Mynak har tre huvudfunktioner – analys, kommunikation och stöd. Och det är av stor betydelse att dessa samverkar, anser Nader Ahmadi. Myndigheten ska inte leverera information ”passivt”, utan målet är att hela tiden tänka ”vad ska vi förmedla och för vem?”

 – Jag har jobbat i organisationer med ”stuprör”, det vill säga olika delar i en verksamhet som inte samarbetar. Så ska vi inte ha det här, utan de olika delarna ska samverka. Till exempel ska kommunikationsavdelningen jobba ihop med analytikerna och vara en del av processen också i mötet med forskarna. 

Ett ständigt pågående arbetsliv

Nader Ahmadi är professor i sociologi och var prorektor för högskolan i Gävle innan han fick tjänsten som generaldirektör. Han har också varit chef för Akademin för Hälsa och Arbetsliv vid samma högskola och det var framförallt där hans intresse väcktes för arbetsliv. Enheten är bland annat specialiserad på belastningsskador, ett viktigt område som självklart kommer att ha en plats i den kunskap som ska förmedlas från myndigheten. Men just nu är Nader Ahmadi särskilt intresserad av de arbetsmiljöfrågor som uppkommer i kölvattnet av den snabba digitaliseringen.

– Vi ska täcka både de arbetsmiljöfrågor som finns i traditionella arbeten och de nya som uppkommer på grund av den snabba, djupgående teknologiska utvecklingen. Det är en enorm utmaning som måste hanteras. Hur påverkar arbetslivet och livet? Kommer nya robotar att göra människor överflödiga? Hur ser alternativen ut? Och är all innovation av godo?

Nader Ahmadi beskriver sitt eget arbetsliv som något ständigt pågående. Ofta sitter han på kvällarna med datorn i knät framför TV:s och svarar på mail. Att sitta hemma i soffan ger ändå en signal om frihet.

 – Arbetsmiljö för mig är hela mitt dygn och till om med om natten drömmer jag ofta om något som rör jobbet. Gränsen mellan arbete och privatliv är allt mer utsuddad idag och därför blir arbetsmiljön ännu viktigare, säger han.

300 resdagar per år

Nader Ahmadi är van att jobba hårt och trivs med det. Under många år har han haft uppdrag för Sida, Världsbanken, Unicef och Rädda Barnen för att nämna några. Han har hämtats i pansarvagn i Bosnien för att på Unicefs uppdrag undersöka barnens psykosociala behov efter krigen på Balkan och konstaterar i efterhand att hela landet var traumatiserat. Han har arbetat med utvecklingsprojekt i Kaukasus och Centralasien, i Vietnam, Kina, Laos, Kambodja och Ryssland. Under flera år i början av 2000-talet reste han 300 dagar per år, vilket fick honom att bestämma sig för att upphöra med de internationella uppdragen. Han har en bred erfarenhet från världen, också från sin uppväxt i Iran och sin flykt därifrån vid 24 års ålder.

 Vad tar du med dig in i det här arbetet från alla dina internationella erfarenheter?

– De uppdrag jag har haft ger perspektiv. Det har hjälpt mig mycket, bland annat blir personliga motgångar lättare att bearbeta. Saker som sker är sällan svarta eller vita, vilket gör att jag har svårt att döma. Det mesta går an, vilket hjälper mig som chef. Jag vågar fatta beslut, säger Nader Ahmadi.

Myndigheten har också i uppdrag att följa och sprida kunskap om den arbetsmiljöforskning som sker framförallt i Norden, men också inom EU. Nyligen var Nader Ahmadi på Färöarna och träffade nordiska kolleger inom området arbetsmiljö – både forskare och tillsynspersoner. Det väckte frågor om både givande och tagande av erfarenheter, både vad som går att lära av varandra rent kunskapsmässigt, men också hur kunskap om arbetsmiljö kan förmedlas.

Mynak väcker intresse

Ännu är lokalerna i centrala Gävle provisoriska och myndigheten huserar i en hörna av en gigantisk och ganska dyster gammal bankhall. Att detta inte är en hemvist för evigt märks bland annat av att både kontorsstolar och bildskärmar står uppradade i olika hörnor i avvaktan på både nya lokaler och nya medarbetare.  Idag består myndigheten av elva medarbetare som ska ha vuxit till drygt 35-40 när den är fullt utbyggd 2020. Intresset för den nya myndigheten är stort och hittills har Nader Ahmadi gett ett trettiotal intervjuer.

– Det här är en nystart efter att ha varit chef i högskolevärlden i nästan 20 år, säger han och ser både glad och nöjd ut.