Svensk hästnäring utmanas både av hög olycksrisk och av tungt arbete. För att förbättra arbetsmiljön pågår såväl utbildning som forskning för att söka nya metoder och verktyg som skapar bättre förutsättningar. Dessutom kommer ett nytt hästcentrum där ny teknik testas stå klart till hösten.
”Kvinnor har dubbelt så hög risk som män att drabbas av allvarliga olycksfall vid kontakt med djur i arbetet. Hästen är det djur som är inblandat i flest allvarliga arbetsolycksfall.”
Det visar statistik från Afa Försäkring.
Men det är inte bara risken för olycksfall som är ett problem för hästnäringen. Arbetet med hästar innehåller mycket manuellt arbete med tunga lyft, ensidighet och besvärliga arbetsställningar, vilket är kända riskfaktorer för belastningsbesvär i rörelseorganen.
I Sverige finns det 34 hästar per 1 000 invånare. Totalt är antalet hästar cirka 355 000 som i sin tur alstrar 18 680 helårssysselsättningar. Siffrorna kommer från Hästnäringen i siffror.
Till denna näring hör en rad olika verksamheter. Bland andra avel och uppfödning, ridskoleverksamhet, turism, hovslageri, inackorderingsverksamhet, tävlingsverksamhet, tränings-och lektionstjänster, veterinär- och rehabiliteringstjänster med flera.
Det är en både stor och bred bransch och insatser sker för att förbättra arbetsmiljön. HNS, Hästnäringens nationella stiftelse, arrangerar tillsammans med Hästsportens folkhögskola kurser i BAM (Bättre arbetsmiljö), systematiskt arbetsmiljöarbete i praktiken och arbetsrätt. Hästnäringens yrkesnämnd ska genom sitt uppdrag verka för en god och säker arbetsmiljö. För att nämna några.
- Hela hästbranschen inser att man är i behov av att förändra arbetsmiljön för att kunna rekrytera och behålla sin personal i framtiden, säger Cecilia Lindahl till Arbeidsliv i Norden. Hon är husdjursagronom och disputerad forskare vid Rise, som står för Research Institutes of Sweden.
Cecilia Lindahl kom in på arbetsmiljöfrågor i och med sitt doktorandarbete om risker och säkerhet vid hantering av nötkreatur inom mjölkproduktionen. Efter disputationen, under en av sina ridturer, dök tanken upp att det kunde vara lika intressant och relevant att titta på samma frågor när det kommer till arbetet med hästar. De är liksom nötkreaturen stora och kraftfulla djur, som dessutom kan reagera på oväntade sätt.
- Jag grävde lite i detta och landade i att en av utmaningarna inom hästnäringen var hur man praktiskt genomför och lyckas bättre med arbetsmiljöarbetet, säger hon.
Cecilia Lindahl lyckades via Stiftelsen hästforskning finansiera en forskningsstudie med namnet Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg, som hon genomförde tillsammans med Ing-Marie Andersson, professor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna, och dåvarande doktoranden Åsa Bergman Bruhn vid samma högskola. Ytterligare finansiering från AFA Försäkring bidrog till att fler ridskolor och travstall kunde delta i studien.
Studien innehöll två delar. En enkätstudie ”med syfte att identifiera hur anställda inom hästnäringen upplever sitt nuvarande jobb och vilka faktorer de anser är viktigast för att ett jobb ska uppfattas som attraktivt”.
- Något av det mest intressanta med enkätstudien var att de anställda på både ridskolor och travstall skattade sitt arbete som mycket attraktivt. Resultatet stack ut i jämförelse med andra branscher som svarat på samma enkät, säger Cecilia Lindahl.
Den andra delen var en interventionsstudie som visade på vikten av systematiskt arbetsmiljöarbete, som till exempel delaktighet och variation i arbetet.
Visit var en metod som deltagarna i studien blev presenterade för och tyckte var särskilt intressant. Den har utarbetats vid Högskolan i Dalarna, berättar Cecilia Lindahl.
- Den bygger på att arbetsgivaren samlar de anställda till en aktivitet där de tillsammans väljer ut vilka olika områden som de vill titta på i sin verksamhet. Det kan till exempel vara stora stallet, lilla stallet, foderkammaren, hagarna, personalytor eller entrén. Tillsammans går de därefter runt och ser på respektive område med lite nya ögon. Hur fungerar arbetet här? Vad är bra? Vad är mindre bra? Vad kan vi förbättra? Allt som man kommer fram till skrivs ner eller fotograferas, säger hon.
Gruppen går därefter igenom sin lista och prioriterar vad som är viktigast att åtgärda och noterar även vad som fungerar väl. Aspekter som kan bli till underlag till en handlingsplan att regelbundet följa upp.
- Metoden har fungerat väldigt bra. Personalen upplever att man blir lyssnad på och det sker en förändring. Jag tror också det är en stark motivator att alla känner att de får vara en del av arbetsmiljöarbetet. Så sammanfattningsvis är det en effektiv och enkel metod, säger Cecilia Lindahl och fortsätter:
- När alla tar del av arbetsmiljöarbetet blir det en naturlig del av verksamheten. Om ett sådant arbete bara görs av några få är det inte säkert att det blir implementerat i hela personalgruppen. Då kan delar av personalen vara missnöjda med arbetsmiljöarbetet även om ridskolan uppfyller de krav som finns vad gäller systematiskt arbetsmiljöarbete. Det får inte bara bli ett papper i en pärm. Avgörande är involveringen.
Ett konkret bygge för framtidens hållbara arbetsmiljö inom hästnäringen ska snart dags invigas. I södra Sverige, mellan landets två största sjöar – Vänern och Vättern – ligger Axevalla hästcentrum. Till hösten ska deras nya anläggning med ambitionen att ”arkitektur och teknik ska underlätta för människor och skapa naturligare förutsättningar för hästar” stå klar.
Här samlar Västra Götalandsregionen – en av Sveriges 21 regioner – då sina hästutbildningar. Att välja mellan finns:
Den nya anläggningen kommer totalt ha 60 hästar – rid- och islandshästar samt travhästar, som stannar kvar i den ursprungliga byggnaden.
- Att vi bygger på det sätt vi gör är för att det finns behov av att hela branschen tar ett kliv framåt både vad gäller mekanisering som ska främja arbetsmiljön för människorna och se till hästarnas behov och välfärd, säger Elin Göransdotter, biträdande rektor på Axevalla hästcentrum, till Arbeidsliv i Norden.
Där kommer finnas åtta lösdrivshagar där hästarna i var och en av hagarna har tillgång till ett eget långt foderbord. En robot kommer blanda fodret och även portionera ut det på borden.
- Det blir max åtta hästar i varje hage och vi ska gruppera dem efter deras näringsbehov. Vi vill helst kunna öka tuggtiden. Alltså hur länge hästen står och äter och tuggar höet. De är ju skapta för att gå och födosöka under stor del av dygnet. Äter de upp för fort kan det leda till långvarig stress. Det kan ge magsår eller andra stressrelaterade problem. Eller åt andra hållet vi får överviktiga hästar, säger Elin Göransdotter.
Idag är det människor som packar och väger foderpåsarna för hand. En mycket tidskrävande procedur eftersom varje häst utfodras med mellan fyra och fem foderpåsar på 4 – 12 kg per dygn.
- Det finns liknande robotsystem för andra djurslag i lantbruket, men den varianten vi valt är ännu inte testad på hästar, så vi är spända på hur det kommer falla ut, säger Elin Göransdotter.
En robot kommer även plocka upp hästbajset, men än så länge har planeringsgruppen för nya anläggningen inte hittat en modell som fungerar i grus-paddockar som det här är frågan om. Uppgiften kommer därför tills vidare att utföras manuellt.
Redan idag använder Axevalla hästcentrum en robot i hästhagarna. Det är att likna vid en större skottkärra som hänger med personen som mockar utan att behöva puttas på. Skottkärran drivs av ett batteri och styrs med knappar och spakar via ett bälte som personen bär i midjan.
Bättre arbetsmiljö bidrar inte bara till att arbetsbelastningen minskar. Det innebär även mer tid till bättre hästkännedom, anser Elin Göransdotter. Faktorer hon hoppas leder till att fler stannar kvar som hästskötare istället för att efter en kortare tid i yrket gå vidare till en helt annan karriär vilket nu är vanligt.
- När mockningen funkar som vi tänkt och mindre tid går åt till att packa foder blir det mer tid för hästen. Det skapar även mer utrymme för att eleverna får lära sig mer om exempelvis kommunikation, träningsmetoder och inlärning. De blir också duktigare att använda sina händer och upptäcka tidiga signaler om hästens hälsotillstånd.
- Många säger att det är vid utfordringen som man ser om hästen mår bra eller inte. Det påståendet är en av flera utmaningar vi kommer möta. Men vi måste våga testa nytt för att branschen ska erbjuda bättre välfärd för både häst och människa. Och ett hållbart arbetsliv, säger Elin Göransdotter.