EU-initiativ vill göra cirkulära produkter till det nya normala

- Det handlar om ett omfattande skifte jämfört med tidigare förslag. Jag ser det som att en fyrbåk av hopp har tänts och det har vi verkligen behov av i dessa dagar, säger Cillian Lohan, i EU:s ekonomiska och sociala kommitté (EESK) – ett slags remissorgan som består av representanter för arbetsmarknadens parter och civilsamhället.

Själv representerar Cillian Lohan den irländska organisationen Green Economy Foundation och inom EESK är han expert och rapportör om cirkulär ekonomi. Syftet med EU:s handlingsplan är att göra produktions- och konsumtionsmetoder mer hållbara och cirkulära. Planen innehåller 35 olika initiativ som nu är under behandling. Målet är bland annat att produkter på EU:s marknad senast till 2030 ska vara hållbara och långvariga, kunna repareras och underhållas med reservdelar, användas på nytt och kunna återvinnas på ett säkert sätt. Branscher som identifierats som centrala är textil, elektronik, batterier, förpackningar, livsmedel, plast och byggande. Den cirkulära ekonomin ska skalas upp så att den omfattar alla och inte bara ”frontrunners”.

Cillian Lohan från EESK ser näringslivet som den mest aktiva parten när det gäller den cirkulära ekonomin.

- Det är industrin som skjuter på här, de ligger före lagstiftarna. De flesta studier pekar på att det blir fler jobb om det här implementeras korrekt. Men då måste lagstiftningen gynna dem som vill gå före och inte innebära regleringar som bestraffar frontrunners, säger han.

700 000 nya jobb kan skapas genom cirkulär ekonomi

För företagen betyder det att genom samarbete skapa strukturer för hållbara produkter, vilket kommissionen bedömer kommer att ge nya möjligheter både i EU och utanför. Enligt handlingsplanen har cirkulär ekonomi en potential att öka EU:s BNP med 0,5 procent fram till 2030 och att det skulle kunna innebära 700 000 nya jobb.

Mats Hellström, senior rådgivare på Svenska Institutet för Europeiska studier, SIEPS. Foto: Håkan Målbäck.

För medborgarna betyder cirkulär ekonomi varor med bättre kvalitet, funktion och säkerhet som både är effektiva och ekonomiskt rimliga, enligt strategin. Varor ska också ha en längre livstid och vara designade för återbruk, reparationer eller lätta att återvinna. Redan finns beslut att till exempel laddare för mobiltelefoner ska vara enhetliga oavsett märke. Men strategin för cirkulär ekonomi är större än så, säger Mats Engström, senior rådgivare på Svenska Institutet för Europeiska studier, SIEPS, som följt EU:s miljöpolitik i många år.

- Man har länge haft något som kallas Ecodesigndirektivet, som till exempel reglerar hur mycket el ett kylskåp får ta. Nu vill man att det ska gälla även mängden andra naturresurser än energi. En del av det är att använda så lite material som möjligt, alltså mer allmänt minska resursförbrukningen och inte bara energiförbrukningen. Det är nu föreslaget som lag av kommissionen, säger han.

En ambitiös miljöpolitik under nuvarande mandatperiod

Den nya handlingsplanen för cirkulär ekomnomi är en del i EU:s gröna giv, där det fattades en rad för miljön viktiga beslut under de sista dagarna av Tjeckiens ordförandeskap, bland annat i satsningen ”Fit for 55”, det vill säga de beslut som ska leda till en minskning av koldioxidutsläppet med 55 procent senast 2030 i förhållande till 1990. Mycket ryms i EU:s gröna giv, som är ett paraplynamn för ett femtiotal nya initiativ inom miljöområdet och formulerade strategier som så småningom ska bli lag.

Det är en ovanligt ambitiös miljöpolitik under den här mandatperioden fram till 2024, säger
Mats Engström.

- Den gröna given är en tydlig ambitionshöjning av miljöpolitiken under den här kommissionen. Det skrivs ju mycket om klimatet, men frågor om cirkulär ekonomi är ju sammankopplade med klimat och också en viktig del av det här. Frågan är nu hur höga ambitionerna kommer att förbli i ljuset av de höga energipriserna och oron som finns för industrins konkurrenskraft.

Mats Engström ser, likt Cillian Lohan, att många företag driver på och är ambitiösa i miljöarbetet, däremot verkar branschorganisationerna, som till exempel Business Europe, anse att det är dags att ta det lite lugnare med miljöarbetet, till exempel med förslag som rör förpackningsindustrin. Liknande önskemål har framförts i den konservativa gruppen i Europaparlamentet EPP, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår.

Det sägs ibland att de gamla östländerna är mera skeptiska till de många satsningarna på klimat- och miljösatsningar. Mats Engström vill nyansera bilden. Generellt kan det vara så, men länderna skiljer sig mycket åt och till exempel Slovenien och Slovakien är ambitiösa i sina satsningar.

- Det beror på vilken fråga man pratar om, men det intressanta är att konsekvensanalyser visar att de ekonomiska vinsterna av cirkulär ekonomi ofta är större i centrala Östeuropa. De skulle vinna effektivitet och tjäna på det.

Vilken roll spelar det svenska ordförandeskapet för att driva den gröna given framåt?
- De flesta lagförslag ligger redan på bordet, så jag tror att det kommer att vara ett effektivt ordförandeskap, där man försöker jämka ihop de olika positioner som finns, säger Mats Engström.

En lavin av nya lagar och regler

På Svensk Handel, som är en näringslivsorganisation för 9000 handlare, arbetar Magnus Nikkarinen just nu med alla nya EU-lagar som ska implementeras. Det rör sig omkring 20–30 lagstiftningar kring hållbarhet och cirkulär ekonomi.

- Vi befinner oss mitt i en lavin av regler. Det är inom lagstiftningen det händer och det kommer oerhört många lagar som berör våra medlemmar under EU-kommissionens nuvarande mandatperiod fram till 2024. Det är en utmaning. Det finns en stor potential i förändringarna, men det är en stor och omfattande lagstiftning där mycket går in i varandra, förklarar han.

Han lyfter två lagstiftningar som kommer att påverka handeln starkt. Den ena handlar om hållbara produkter och är en eko-designlagstiftning. Den andra tunga lagstiftningen är ”due diligence”, som rör krav på att företagen är aktsamma i hela leveranskedjan. Det ställer helt nya krav på att veta produktens hela historia innan den landar på butikshyllan, också vad gäller exempelvis mänskliga rättigheter och arbetsmiljö.

Hans uppgift är att förstå lagarna och dess konsekvenser för handeln. Organisationen tar fram vägledningar och information om de nya villkoren – vad innebär förändringarna och hur kan de göras ändamålsenliga? Att vara förberedd är A och O och digitalisering är ett måste.

Eko-designdirektivet ska sålla bort de sämsta produkterna från marknaden och belöna spjutspetsprodukter.

Tidigare har hållbarhetsarbetet varit en liten del av verksamheten, som inte behövt kosta så mycket. Nu är förändringarna mera genomgripande med starkare sociala och miljömässiga aspekter.

- Hållbarhet har lyfts till en helt ny nivå, konstaterar, Magnus Nikkarinen.

Trots pandemi och krig har 80 procent av medlemsföretagen i Svensk Handel hållit fast vid hållbarhetsarbetet också bland små- och medelstora företag.

- Just nu sker snabba förändringar på konsumentsidan, där priset blivit viktigare. Utmaningen är därför att leverera både hållbara och prisvärda produkter. Vi måste också ge små företag hjälp. Större klarar det bättre, säger Magnus Nikkarinen.

Han poängterar en annan utmaning – att säkerställa rättvis konkurrens. De företag som följer lagarna måste främjas.

- Vår stora oro är oreglerad import via e-handelsplattformar, vars produkter är helt oreglerade vad bland annat gäller arbetsvillkor, material och kemikalier. Jag är för en fri och öppen handel, men den typen av handel är inte hållbar. Det vet konsumenten, men vi vet också att pris spelar roll och den oreglerade importen ökar stadigt. Jag önskar att man säkerställer så vi inte utsätts för snedvriden konkurrens.

Magnus Nikkarinen anser att nya arbetstillfällen kommer att skapas inom den cirkulära ekonomin, inte minst inom textil. Kläder och andra former av textilier ska samlas in, sorteras och omvandlas till nya material. Det kommer att behövas kunskap om material och nya affärsmodeller. De nordiska företagen kommer att konkurrera med kvalitet och han ser cirkulär ekonomi som en stor potential för nordiskt samarbete.

- Redan ser vi ett ökat intresse bland konsumenterna av reparationer, begagnat och förväntningar på bättre kunskap om varorna.

Vad har du för förväntningar på politikerna?

– Det viktiga är att de nya miljölagarna fyller sitt syfte och bidrar till verklig förändring. Det finns alltför många exempel på ”politisk greenwashing” som bara ökar den administrativa bördan och kostnader med okänt utfall, säger Magnus Nikkarinen.