Machobilden av norrlänningen hämmar rekryteringen av arbetskraft

En föreställning att slåss mot när norra Sveriges nu söker dem som ska genomföra den så kallade gröna revolutionen. Eller kan den fördomsfulla bilden av norrlänningen – eller för den delen landsbygdsmannen – vara på väg att förändras?

Det är lättare att rekrytera från andra länder än från södra Sverige – både till Luleå tekniska universitet och till de arbetstillfällen som Norrbotten erbjuder.

Ett påstående Arbetsliv i Nordens utsända får höra mer än en gång under reportageresan till Norrbottens län, till ytan större än Österrike. Frågan ställs på sin spets när den stora samhällsomställningen även kallad den gröna revolutionen som industrin i norra Sverige ska bli en realitet.

Är det Rolf Lassgårds rollfigur från långfilmen Jägaren som ska locka ny arbetskraft till Norrbotten? Nej, säger Lotta Finstorp, som vill ha en diversifierad arbetsmarknad. Foto: Sophie Odelberg/TV4/C More och Lule-bild.

Omställningen kräver arbetskraft. Länet arbetskraft som väljer att bli norrbottningar.

 - Vi kan inte bygga samhällen med fly in fly out, säger Lotta Finstorp, Norrbottens nuvarande och även dess första kvinnliga landshövding.

Det är i residenset vi ses. Den gula träbyggnaden från 1850-talet tronar mitt i Luleå, Norrbottens residensstad. Här tar landshövdingen emot gäster från när och fjärran. Residenset är också Lotta Finstorps bostad sedan februari 2021 då hon tillträdde som landshövding. Hon fortsätter:

- Det är bofasta vi behöver. Människor som både vill arbeta och leva här, så att länet får fler invånare. Ska vi lyckas med det behöver bilderna av norrlänningarna förändras. Långfilmen Jägarna befäste stereotypen av den manlige norrlänningen. Det har fått negativa konsekvenser för rekryteringen.

Mörk skog, tuffa män och kvinnor  i  långfilmen Jägarna. Foto: Sophie Odelberg/TV4/C More

Filmen fick biopremiär 1996, en uppföljning kom 2011 och under 2017 spelades den första säsongen av teveserien Jägarna in. Till Sveriges Radio sa då huvudrollsinnehavaren Rolf Lassgård bland annat att ”den här gången är det inte lika mycket de rutiga skjortornas värld” och att ”krogen ser inte ut som en timmerkoja där bara grabbar sitter och dricker utan det är vanliga restauranger”.

En dusch till kvinnorna räcker inte

Rekryteringarna som behövs för att den gröna revolutionen ska kunna genomföras är stora till antalet, för att inte säga enorma. Norrbottens och Västerbottens behov av nyanställningar till nyetablerade företag och till etablerade företag som väljer att expandera är 100 000 personer.

Beräkningen utgår från direktrekryteringar av 27 000 nya arbetstillfällen inom industrin och med nästan tre gånger så många till så kallade sekundära rekryteringar inom skola, vård, omsorg, transport etcetera. Ska nivån nås gäller det att våga bryta gamla gränser, anser Lotta Fintorp.

- Moderna människor vill inte bosätta sig på en plats med en förlegad världsbild där det inte finns kvinnliga chefer. Så vad Norrbotten behöver är en mycket mer diversifierad arbetsmarknad om vi inte vill att tjejerna fortsätter gå till vårdyrkena och killarna till fordonsbranschen, Men då räcker det inte att säga att nu har vi en dusch för kvinnorna. De krävs mer än så, säger hon.

Lön som en karl

I Sverige minskar löneskillnaden mellan kvinnor och män, men kvinnors lön var år 2020 i genomsnitt 90,2 procent av mäns, skriver Medlingsinstitutet.

- Jag försöker lyfta jämställdhetsfrågor utifrån perspektivet att få folk att flytta hit. Lönerna är ojämställda här i Norrbotten liksom i Sverige, men vill man kan man rätta till det och för vår del handlar det om ren överlevnad, säger Lotta Finstorp.

Lönefrågan visar sig bli alltmer akut för en region med stora rekryteringsbehov. Dagens Nyheter skriver 2022-05-17 och med hänvisning till Arbetsförmedlingen att det finns 1 123 obesatta underskötersketjänster i Norrbotten när artikeln skrivs. Den berättar också om en undersköterska som tidigare jobbat inom hemtjänsten gått till gruvbolaget LKAB för att där köra, koppla och växla lok på malmbanan. Den direkta ekonomiska vinsten blir för hennes del omkring 10 000 kronor mer i månadslön efter att skatten är dragen.

Schablonerna måste ändras

Lönerna är en av flera faktorer som påverkar jämställdheten och därmed attraktionskraften som kan påverka inflyttningen till Norrland. Det finns fler. När Luleå tekniska universitet förra året genomförde en kompetensinventering som sammanfattade utmaningar och potentiella lösningar för arbetsmarknadsregionen Boden-Luleå blev första förslaget på lösning till den könssegregerade arbetsmarknaden och utbildningsutbudet följande:

”Strategiskt och operativt aktivt arbeta med normer, värderingar och jargon på arbetsplatser behövs.”

Problematiken är inte unik för denna region, men formuleringen visar att landshövdingen inte är ensam om att vilja se förändringar på den norrbottniska arbetsmarknaden.

Förändringsvindar blåser åter i Sverige

Det har gått några år sedan långfilmen Jägarna fick publiken att strömma till biograferna, så många som 800 000 lär ha sett den i biosalongerna. Hur ser bilden av norrlänningen ut idag?

 Arbetsliv i Norden ringde upp Po Tidholm, författare och journalist som även gjort en teveserie "Resten av landet”, den sändes 2016. I den berättar han ”om en landsbygd i förändring och träffar människorna som envisas med att bo där. På gott och på ont.” som SVT formulerade det i sin programpresentation.

Po Tidholm börjar med en tillbakablick när Arbetsliv i Norden frågar om bilden av landsbygdsmannen.

- Den enda kontraurbaniseringsvåg vi haft i Sverige sedan 1800-talet när vi började mäta flyttströmmar är gröna vågen under 1970-talet när fler flyttade till landsbygden än till storstäderna. Då tänker man varför blev det så? Det hade såklart med den tidens värderingar att göra. Många var trötta på betongsamhället som Socialdemokraterna byggt upp under 30 år. Det var heller inte många som tyckte att miljonprogrammet med de nya bostäderna var så roligt utan såg det som miljöförstöring, säger han.

 I Stockholms län och Västra Götalands län, där landets andra största stad Göteborg ligger, har nettoutflyttningen ökat de senaste åren - en trend där fler väljer småstadslivet och landsbygden framför storstadslivet, vilket Po Tidholm tolkar som en värderingändring.

- Under de senaste två åren är det fler som flyttat ut från storstäderna än under 1970-talet.  Man betraktar inte det urbana livet som det enda värdiga livet, det finna andra värden som också har betydelse, säger Po Tidholm.

Bergnäsbron som leder till Luleå är en öppningsbar klaffbro över Lule älv som när den invigdes 1954 var Sveriges näst längsta bro.

Han tror att orsaken är att något liknande det som ägde rum under 1970-talet också skedde under pandemin. 

- I städerna fanns större risk för smittspridning. Och när man inte kunde gå på bio, teater eller på restaurang var städerna inte längre så roliga.

- Dessutom fanns det i vissa grupper ett engagemang för miljöfrågor och intresse för att kunna odla sin egen mat. Det här förstärktes av vad som hände i Ukraina. Känslan av att kunna råda sig själv i händelse av krig ökade, säger Po Tidholm.

En annan aspekt som Po Tidholm framhåller är att individens lycka och framgång under de senaste 40 åren i Sverige fått stort utrymme.

- I städerna kan man bo i kluster på statusplatser och mäta sin kompetens mot andras. Det är starka argument kopplat till högstatus.

Vad Po Tidholm nu ser är en uppskattning av andra egenskaper människor kan ha och som går att utveckla på landsbygden. Som förmågan att odla, att ägna sig åt byggnadsvård och att ha olika kompetenser som har med hantverk, kropp, händer att göra.

Maria Backlund studerar tekniskt basår på LTU och är därmed  mitt i prick för den sortens arbetskraft som behövs i Luleå.

- Det har nog lett till uppvärdering av landsbygden som kraft. Där finns de meningsskapande sammanhangen. Vi har till exempel alltid vetat att grönsakerna och råvarorna kommer från landsbygden, När vi framställa dem själva har arbetet uppdaterats och därmed platsen. Landsbygdsbon ses inte längre lika mycket en loser.

Inga fler hukande kvinnor

Loser eller ej. Även om Jägarna som teveserie modifierat föreställningen av norrlänningarna förekommer det schabloner i teve som landshövdingen anser håller kvar bilden av det ojämställda länet. Med en tydlig vink till SVT  säger landshövdingen:

- De får sluta upp med att visa bilder på den hukande norrländska kvinnan på spark i snöstorm längs en landsväg. Det är en föråldrad bild och kan inte visas längre om vi ska klara av att rekrytera tusentals nya invånare. Och det ska vi.