Grön industri: Luleå med modig satsning på att växa tre gånger så snabbt

- Ingen minns en fegis.

Konstaterandet kommer från Anna Lindh Wikblad, direktör för Luleå kommun sedan 2020.

- Jag säger det varje dag. Ingen minns en fegis. Ska vi klara det här måste vi våga. Det händer så mycket och är så komplext med så många olika tidsplaner så vi behöver ta avgörande beslut på halvfärdiga beslutsunderlag. Och det måste vi göra. Annars rinner utvecklingen ifrån oss. Mod är en av våra viktigaste tillgångar just nu, fortsätter hon.

Vi befinner oss i stadshuset i Luleå där Anna Lindh Wikblad tar emot Arbetsliv i Nordens utsända. Staden ligger vid kusten i Norrbotten, Sveriges nordligaste län. En bilfärd till Haparanda med tvillingstaden Torneå på den finska sidan tar härifrån mindre än två timmar, till polcirkeln är det cirka 150 km.

Ny industristrategi för Sverige

Modet som kommundirektören syftar på är den handlingskraft inom alla kommunala sektorer hon ser som nödvändig för att kunna möta kraven på att vara en effektiv och välfungerande kommun när det i norra Sverige görs kapitalplaceringar på sjusiffriga belopp. Placeringar som ska bidra till den gröna omställningen och till nya jobb.

Det som sker här är helt i linje med den industristrategi som Sveriges näringslivsminister Karl-Petter Thorwaldsson slog fast när han så sent som i mars i år presenterade ”Framtidens industristrategi”. Genom att driva på denna gröna och digitala omställning ”ökar Sveriges konkurrenskraft och beredskap, vi stärker Sverige samtidigt som jobb med bra villkor skapas i hela landet”, som ministern uttryckte sig.

I Norrbotten är förverkligandet av denna strategi särskilt påtagligt. Här satsar de två företagen H2 Green Steel och Hybrit på att tillverka fossilfritt stål med hjälp av vätgas.  I Kiruna, Sveriges nordligaste kommun, testar gruvbolaget LKAB fossilfri brytning av järnmalm. Och i Luleå testar samma företag med Reemap-projektet att återvinna gruvavfall. Här är också Facebook igång med att bygga sin tredje serverhall, den första byggdes 2011. Företagets datacenter i Luleå är nu det största i Europa, enligt uppgift från Luleås kommun. 

Hoppas locka gretorna

Att Luleå kommun är tillräckligt attraktiv för att få personal till de nya satsningarna tvivlar dess direktör inte på. Genom att vara en del av den gröna omställningen kan staden dra till sig dem som Anna Lindh Wikblad kallar för ”gretorna” med hänvisning till Greta Thunberg.

- Det är den typen av människor som vill hit. De som vill ”rädda världen lite grann”. Vi har också dem som uppskattar våra kontraster. Mörkret under vintern. Ljuset under sommaren. Konsert ena dagen. Tystnaden i skogen nästa. 

Luleå är även en stad som präglas av vad hon kallar för en stor litenhet. Av kommunens nästan 79 000 invånare bor cirka två tredjedelar i denna tätort.  Här går det att ta sig överallt på tio minuter, säger Anna Lindh Wikblad, och förklarar folklivet på stadens gågata med att det från kommunens sida varit ett medvetet val att begränsa antalet externa handelscentrum utanför stadens mitt. 

- Kommunen har varit envis och klarat balansen i handeln väldigt bra genom att planerat smart och vågat ta ställning. Handeln kan konkurrera ut sig själv utan åtgärder, säger hon.

Som utbildad civilingenjör inom samhällsbyggnadsteknik vid Luleås universitet och med erfarenhet av att arbeta som samhällsplanerare och projektledare här i kommunen vet Anna Lindh Wikblad vad hon talar om.

- Att bygga samhälle är drivkraften, det är roligast av allt, säger hon, som från början inte var norrbottning utan har sin bakgrund i Västerbotten, länet rakt söder om Norrbotten, född och uppvuxen i Skellefteå, kommunen som går först i den svenska omställningen.

- Jag följer noga vad som sker där för att se vad vi kan lära av dem, säger hon.

Faktor 3

För Luleås del är mod en(1) viktig parameter för att Luleå ska bli den hållbara och attraktiva kommun som ska locka stora mängder arbetskraft till etableringarna och expansionerna som sker i regionen. En annan är det som Anna Lindh Wikblad och kommunen kallar för Faktor 3. Ett begrepp som växte fram efter att kommunstyrelsen i oktober 2021 valde att flytta fram de övergripande målen från 2050 till 2040.

Beslutet togs utifrån att de stora satsningar som sker i samband med att den gröna omställningen kräver inte mindre än 100 000 människor för att kunna ta de nya jobb som kommer till i norra Sverige. Av dessa beräknas 27 000 vara primärrekryteringar och de övriga jobb som dessa första rekryterade kommer behöva ha tillgång till. Det handlar om personal till skolor, sjukvård, transporter etcetera.

- Med de stora satsningar som är på gång och med dem de nya jobben, måste vi som samhälle leverera samma omställning i samma hastighet. Därför klev målen tio år framåt i tiden, säger kommundirektören.

Det är inte alltid så lätt att se i gatubilden att Luleå står inför en industriexpansion som saknar motstycke. 

 Tio år tidigarelagd målsättning innebär en tempoökning att hantera på bredden för kommunen. Dels för att de aktörer som kommer hit ska kunna göra sin gröna omställning. Dels för att demokratins kvarnar ska kunna snabbas upp, säger Anna Lindh Wikblad, och fortsätter:

- Allt i kommunen ska bli tre gånger så stort och att utvecklingen och besluten ska gå tre gånger fortare än vad de tidigare gjort, förklarar hon och ger som exempel den nödvändiga befolkningsökningen.

- I snitt har kommunen ökat med 400 personer per år den senaste tiden. Med omställningen behöver vi Faktor 3, så att ökningen blir 1 200 per år, säger hon.

Tätare relation till näringslivet

Ett av de politiska satsningsområdena i Luleå är relationen mellan kommun och näringsliv. Där behöver kommunen vara mer på plats och ha en agil metodik för att se vilka förbättringar som behöver göras, berättar kommundirektören.

Hon trycker särskilt på vikten av att bygga förtroende med företagarna, träffa dem och poängtera att de är de viktigaste ambassadörerna för kommunen, de som redan finns här. Det gäller även tjänsteföretag och underleverantörer, inte bara vad Anna Lindh Wikblad kallar för ”megaindustrierna”. Kommunens arbetsgivarmärke är ”Alla spelar roll”.

- Vi arbetar med nya dialogformer för att se över hur bemötandet gentemot näringslivet och myndighetsutövandet behöver ställas om. Det har vi gjort under ett år och ska med hjälp av en insiktsmätning följa upp hur det går, säger Anna Lindh Wikblad. 

Bort med stuprören

Ytterligare en utmaning för kommunen är eliminera stuprörsmodellen inom kommunen när dess utveckling nu ska ske tre gånger så fort.

En stuprörsmodell är en struktur där enheterna har parallella system med egna medarbetare och chefer, som inte behöver samarbeta med de andra enheterna. En vertikal struktur som inte gynnar horisontella processer.

- Vi löser ingenting i stuprör. Istället måste vi genera nytt för varandra inom kommunen och få reda på var konfliktytorna finns. Stuprören är ett hot där man endast klarar att arbeta med en sak i taget, säger Anna Lindh Wikblad.

Det handlar om att våga visa förmågan att lägga de komplexa frågorna på bordet samtidigt och att sätta samman kompetenser som normalt inte sitter ihop, hävdar hon, samt att det inte går att slåss om vilka värden som är viktigast utan vilka värden som kan samexistera.

Vi kan bli skräckslagna av riskerna, men vi kan inte sluta förhandla bara för att det är svårt. Går det åt pipsvängen ska vi ha modet att braka ihop, men det är oftast i mellanrummen som innovationen sker. Och skulle vi hamna i diket går det att backa. Lyckas vi inte fullt ut så lyckas vi en bit, men vi kan inte sluta agera bara för att det är svårt. Vi måste ut i ytterkanterna och kan inte en enda dag tvivla på att omställningen är möjlig, säger Luleås kommundirektör

Samverkan också för länet

Även Norrbottens landshövding agerar utifrån samverkan och nya modeller. Hon heter Lotta Finstorp, tillträdde sin tjänst i februari 2021 och är liksom Sveriges andra landshövdingar utsedd av regeringen för att följa vad som sker i länet och informera om behoven.

- Jag känner det som en stor mission att hålla ihop länet när flera stora industriella satsningarna nu etableras längst kusten. I Älvsbyn och i Arjeplog har vi biltestföretag som är viktiga i den gröna omställningen eftersom de testar bilbatterier i arktisk miljö. I Älvsbyn har vi också Polarbröds bageri som har ett eget vindkraftverk för att bli självförsörjande med el, säger landshövdingen.

Lotta Finstorp tar emot Arbetsliv i Nordens utsända i Norrbottens residens. Luleå är residensstad för ett län vars storlek motsvarar nästan en fjärdedel av hela Sveriges yta. Här rör vi oss på de stora vidderna, de vidsträckta områdena som i marknadsföringssammanhang ibland kallas för The Swedish Arctic.

Stora naturområden är inte en bristvara i Norrland.

- Det är i norra Sverige som vi ska lösa klimatutmaningarna. Det är här som den gröna revolutionen sker, men ibland verkar intresset större från andra länder än vad det är från övriga Sverige. Det är som om Norrbotten ligger i dvala, men inget kunde vara mer fel, säger Lotta Finstorp.

The Green Wonder

Satsningarna på grön omställning uppe i norr har däremot rönt internationell uppmärksamhet. Så pass mycket att Lotta Finstorp fått ta emot flera diplomater och andra besökare från när och fjärran sedan hon tillträdde sitt ämbete i februari 2021.

Norges ambassadör har varit här. Liksom Danmarks. Och ambassadörerna för Frankrike, Indonesien och Japan. Samt 22 av EU:s 27 ambassadörer som var här tillsammans De har alla kommit för att få veta hur The Green Wonder ska gå till. Det är ju en satsning som ska reducera utsläppen av koldioxid och skapa fler hållbara produkter och processer. Och så alla dessa nya jobb, säger landshövdingen, och konkluderar:

- Övriga världen vet att det är här som den gröna omställningen sker, men det tycks vara mer anonymt i Sverige.

God nationell publicitet har däremot Skellefteå i Västerbotten, länet rakt söder om Norrbotten, fått. Staden har skapat rubriker med sitt i positiv bemärkelse spekulativa kulturhus och med bygget av Northvolts batterifabrik. Rubriker eller ej. Det som sker, sker i den stora klimatomställningens namn. Också i Norrbotten.

Samtal med acceptans

Att genomföra en samhällsomställning med stora investeringarna i industri och personal kräver samordning – på flera nivåer. Lotta Finstorp har därför utvecklat ett nätverk hon övertog från förra landshövdingen.

Det nya nätverket kallas AGON – Accelererad grön omställning i Norrbotten. Dess medlemmar är personer med höga positioner från 13 olika verksamheter. Dessutom ingår den av regeringen utsedda samordnaren för samhällsomställning vid större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten.

- Det blir intressant när verksamhetsutövarna, försvarmakten och kommunerna möts. Medlemmarna i nätverket har de högsta positionerna i sina respektive verksamheter. I nätverket finns en acceptens som är viktig för ömsesidig samverkan, säger landshövdingen.

När medlemmarna var sjätte vecka slår sig ner kring bordet hos landshövdingen är det för att diskutera vad som skett sedan senast de såg samt hur de kan samverka för att göra effektivisera den gröna omställningen – för industrin och för civilsamhället.

- Jag är socionom och har alltid satt människor som behöver prata med varandra kring ett bord. Vi som är berörda av denna enorma omställning måste tänka i helheter och längre än de snabba processerna. Det vi talar om är de goda skeendena och så frågar vi oss om vi kan vi jobba annorlunda. Vi är helt enkelt aktörer som söker nya samarbetsformer. Samverkan är viktig, säger Lotta Finstorp.

Att den stora nyindustrialiseringen sker just i norra Sverige är inget som förvånar landshövdingen. Hon ser här ett entreprenöriellt förhållningssätt att likna vid den småländska Kamprad-andan och liknar industrialismens 2.0, som hon kallar den gröna omställningen, vid den första.

- Allt fanns här då och finns här nu. Naturtillgångar och människor beredda att hugga i och kroka arm, säger Lotta Finstorp och hänvisar till Bankhallen i gamla riksdagshuset i Stockholm.

- I taket finns två stora fresker som visar vem som byggde Sveriges välstånd. Den ena visar södra Sverige med sitt jordbruk. Den andra norra med sin skog, sin malm, sina vattendrag. Norra Sverige har leverarat till svensk välfärd i flera hundra år och kommer fortsätta göra det, säger Norrbottens landhövding.