Ung och kompetent – inte alltid tillräckligt

Sanna Wolk är förbundsordförande för SULF – fackförbundet för Sveriges universitetslärare och forskare – och professor i juridik. Hon är också initiativtagare till NU – Nolla Utanförskapet , en organisation som arbetar med läxhjälp, studiebesök och utbildningar för att öka inkluderingen av unga till yrkeslivet. För såväl elever som skolor är alla aktiviteter som arrangeras av NU kostnadsfria, det är företagen som sponsrar verksamheten.

Sanna Wolk: Foto Katja Halvarsson.

Organisationen skapade Sanna Wolk efter att ofta varit med på Röda korsets läxhjälp i Rinkeby, en miljonprogramförort norr om Stockholm, av polisen klassad som ett särskilt utsatt område.

 - I Rinkeby mötte jag många smarta ungdomar, men det var en stor blandning av personer på läxhjälpen samtidigt som man som läxhjälpare inte riktigt åtog sig ett långsiktigt ansvar. Jag undrade om jag egentligen gjorde en skillnad för ungdomarna, om jag motiverade dem till att sikta högre både vid gymnasievalet och till universiteten. Jag såg också hur vi behöver ta tillvara den stora kompetensen som finns hos dessa ungdomar, säger hon till Arbeidsliv i Norden.

Just att ungdomarna inte får stödet och ser möjligheterna att sikta högt oroar henne, den leder till kompetensförlust, något som inte ska finnas, anser Sanna Wolk.

- Om Sverige ska vara en kunskapsnation i framtiden behöver vi den kraften och kompetensen som dessa ungdomar har, säger hon.

Bryta utanförskapet

Det är de vattentäta skotten i samhället, de mellan utanförskapsområden och resten av samhället som NU vill överbrygga med sina aktiviteter, samtliga i samarbete med olika företag i olika branscher. I ytterområden hamnar många ungdomar i utanförskap utan befintliga nätverk och det kan slå hårt mot deras självkänsla, menar Sanna Wolk. Det är här NU bedriver uppsökande verksamhet via skolor och fritidsgårdar.

- Ungdomar som hamnar i de här miljöerna blir stämplade på något sätt. Samtidigt har de inte alltid föräldrar och släktingar som kan visa den delen av samhället som leder till högre utbildning och attraktiva jobb. De måste tas ut från sin miljö, få inspiration och känna sig inkluderade. Att de också är välkomna, säger hon.

Ungdomar som bor i andra områden och har behov av stöd är också välkomna. Med hjälp av NU går det att komma in under ytan och vända utanförskap till innanförskap, som Sanna Wolk uttrycker det.

Långsiktighet och struktur avgörande

NU är aktiva i Stockholm och i Malmö, nästa år även i Uppsala. I dessa städer erbjuder företag med centralt placerade kontor läxhjälp i sina egna lokaler åt elever i årkurs 8 och 9 samt från gymnasiet.

Ungdomarna kommer till läxhjälpstillfällen för att få pepp och stöd men också för att se hur det är bakom företagsfasaderna. Vill de vara med kan de varje onsdag under fem år komma till företaget för att få hjälp med sina läxor och även få personliga kontakter, lära känna företagen och koderna, inspireras till högre utbildning, säger Sanna Wolk, och fortsätter:

- Långsiktighet är det mest väsentliga när dörren ska hållas öppen till högre utbildning och ungdomarna ska få bra arbetslivskontakter. Många initiativ görs, men de är korta och ger inte så mycket. Det är viktigt för ungdomarna med långsiktighet och vår läxhjälp är därför under fem år för varje ungdom. Det gör dem trygga, säger Sanna Wolk.

För att ungdomarna ska få det stöd de behöver mejlar de på måndagen NU vilka läxor de behöver hjälp med på onsdagen. På tisdagen mejlar NU företagen som går ut med till sina anställda och söker den efterfrågade kompetensen.

- Det är mycket matchning och också mycket struktur. Kvalitet är viktig både för ungdomarna och för företagen som betalar för att det ska bli bra, säger Sanna Wolk.

Dörren kan öppnas för fler

NU arrangerar även studiebesök på olika företag för elever från årkurs 6 och uppåt samt skräddarsyr utbildningar för unga vuxna som aldrig haft kontakt med stora företag. På dessa företagsutbildningar träffar de under tio veckor anställda och får möjlighet att lära sig mer, visa sina kompetenser, få inblick i en särskild bransch och knyta arbetsrelaterade kontakter parallellt med att deras kompetens synliggörs för företagen.

- Det är ett sätt för företagen att rekrytera talanger samtidigt som utbildningarna motiverar och inspirerar deltagarna att utveckla sig mer, säger Sanna Wolk.

Intresset bland företag att arbeta tillsammans med NU för inkludering av unga ökar stadigt, enligt Sanna Wolk.

- Vi växer så det knakar och det innebär att ännu fler ungdomar kan komma in och se att de är välkomna i alla delar av samhället. Då öppnas dörren, säger Sanna Wolk.

Kompetens som negligeras

Liksom Sanna Wolk vänder sig Mikael Stigendal mot att ungdomars kompetens inte tas till vara. Han är professor i sociologi vid Malmö universitet och har arbetat med flera projekt som rör ungdomar och utanförskap. Som exempel nämner han de ungdomar som är bosatta i ytterområden och går på gymnasieskolor i stadens centrum.

Mikael Stigendal är professor i sociologi. Han intresserar sig för hur samhället hänger ihop och har forskat mycket om städer som Malmö, tillsammans med ungdomar som bor där.

- I städerna har det uppstått gränser med funktionen innanför eller utanför. Ett slags samhällsgränser som talar om när man är inne respektive ute. Gymnasieelever från utsatta områden passerar dessa gränser två gånger om dagen. När de går till skolan går de in i samhället. När de går hem går de ut från samhället. De klarar alltså att passera en samhällsgräns varje skoldag. En speciell kompetens som är större än den som brukar kallas för interkulturell kompetens, men som ingen sätter betyg på, säger Mikael Stigendal till Arbeidsliv i Norden.

Bra men inte tillräckligt

Han anser att insatser som görs för att minska ungdomars utanförskap är behjärtansvärda och bra på många sätt, men ifrågasätter varför utanförskapet tas för givet och pekar på sambandet med samhällets utveckling och på en resurs som han tycker går förlorad.

- Det har blivit svårare att vara innanför eftersom villkoren för delaktighet har skärpts. Man måste ha pengar, boende, kontakter, språk med mera. Har du inte det hamnar du utanför. Vi skulle kunna använda oss av ungdomarnas kollektiva kraft istället för att enbart fokusera på dem som enskilda individer. Då skulle de kunna bidra till att förändra orsakerna till att samhället har blivit ett innanförskap.

Konsekvenser, inte orsaker

Ett av de många projekt som Mikael Stigendal arbetat i och som rör ungdomar och utanförskap är Citispyce, ett europeiskt forskningsprojekt med forskare och praktiker från tio europeiska städer och vars syfte var att ”skapa kunskap om den ojämlikhet som ungdomar drabbas av och hur den kan bekämpas”. Trots detta syfte kunde verksamheter i projektet vittna om ”ett förhållningssätt där det oftast handlade om att bekämpa problemens symptom snarare än deras orsaker”, skriver sociologiprofessorn i Drömmar och röster – en antologi om barns och ungas villkor i Malmö 

- Dessa verksamheter vände sig till enskilda ungdomar för att försöka inkludera dem i ett samhälle som hade exkluderat dem, säger Mikael Stigendal och avslutar intervjun med en liknelse:

- Det är precis som att först går det ett gäng och gräver gropar. Sen kommer det ett annat gäng och försöker skotta igen en del av groparna eller hala upp en del av dem som har trillat ner. Varför kan man inte se till så att det första gänget slutar gräva gropar? Utan ett innanförskap finns det inget att vara utanför.