Nordjobb handlar om mer än jobb

Förutom arbetsplatser åt tiotusentals ungdomar har Nordjobb blivit en plantskola för framtida nordister. De har också lärt sig kommunicera med varandra på annat än engelska.

 Årets Nordjobb-förmedling väntas blir större än ifjol, men mindre än tidigare år.  Corona-pandemin har rört till hela Nordjobb-projektet. Många arbetsgivare vill inte ha utlänningar nu. Många arbetstagare vågar inte resa bort, speciellt inte till Sverige, på grund av coronarädslan.

I fjol gjordes ett undantag i principerna. Nordjobb förmedlade också några inhemska arbetsplatser, för att undvika gränsöverskridande rörlighet. Detsamma blir eventuellt aktuellt i år. 

Men i år finns det fler nordiska jobb. De annonseras på Nordjobbs webbsida 

Om pandemin ger med sig kan många unga få jobb inom svensk sjukvård, finländsk äldreomsorg, grönländska fiskfabriker. 

Turistanläggningar på Island, Färöarna, Bornholm och Åland söker sommarjobbare. I Norge kan man få jobb som bilmekaniker eller chaufför. 

En Nordjobbare som fick sitt sommarjobb på en bensinstation på Färöarna. Foto: Dagmar Malena Winther

Redan nu släpper många länder som Sverige, Grönland, Färöarna och Danmark in nordjobbare. I vissa av länderna krävs dock karantän och Norge lär inte bli aktuellt förrän efter sommaren om inget ändras. 

Det är arbetsplatser som Nordjobb har gjort reklam för under maj månad. Men mycket är osäkert ännu i slutet av maj. Allt beror på när smittkurvan sjunker och vaccinationerna når allt fler.

Det som upplevdes som en trygg arbetsregion för en månad sedan har kanske nåtts av plötsliga utbrott av covid19 som sprider sig på orten och kräver karantän och nya restriktioner. 

Nordjobb kan inte finansiera testningar och karantän för alla som skulle behöva det. Många av arbetsplatserna finns dessutom i vården - där det är extra känsligt med smittrisken.

Mer än ett jobb

De unga som bara vill ha ett sommarjobb kan söka direkt, eller gå via arbetsförmedlingen. Poängen med Nordjobb är inte enbart själva jobbet, även om det kan vara viktigt för dem som kommer. Men också det nordiska paketet betonas. 

Det viktiga är också möjligheten att bli bekant med den ort där man arbetar, och aktiviteterna med de övriga nordjobbarna från andra nordiska länder.

Organisationerna skaffar fram arbetsplatser i Norden, förmedlar dem till sökandena, och fixar hyfsad bostad och fritidsprogram. 

I år är inte språkkunskaper i svenska är ett krav, och något krav på tidigare nordisk aktivitet finns inte. Men det brukar komma. Nordjobb verkar fungera som en bra värvningskanal för Föreningarna Nordens ungdomsorganisation efter Nordjobb-perioden.

Bo Nylander framför Nordjobbs kontor i Köpenhamn. Foto: Emma Maria Dreist

Svensken Bo Nylander är programchef för Nordjobb vid centralkansliet i Köpenhamn. Hans första Nordjobb var på en fiskfabrik i Skagen, Danmark. Nu jobbar han i den lilla organisationen bakom Nordjobb, med lokala administratörer i varje nordiskt land.

Västnorden, d.v.s. Färöarna, Grönland och Island, är de områden många söker till av äventyrslystnad, för den unika upplevelsen, berättar Nylander. Själv har han jobbat i flera omgångar på just Färöarna.

Störst intresse i Sverige och Finland

Det är ofta det nationella läget som avgör hur många som söker sig till Nordjobb. Sverige och Finland har den högsta ungdomsarbetslösheten i Norden, och därmed flest sökande till Nordjobb. Under normala år, som 2019 hade man över 1500 sökande från bägge länder. I år är antalet betydligt lägre.

Danmark kom på tredje plats med drygt 600 sökande för några år sedan. Många vill ändå ha jobb i Norge med vetskapen om den höga lönenivån där. Men norska ungdomar är inte så aktiva på att söka sig utomlands. 2019 fanns det 280 norska ungdomar som ville jobba i ett annat nordiskt land via Nordjobb. 

Island är det minsta landet i Norden, men i förhållande till folkmängden är det många sökande till Nordjobb. Efter finanskrisen på Island var antalet sökande högt, men nu har antalet minskat till närmare 200 stycken.

På Nordjobb räknar man med att coronakrisen riskerar leda till högre ungdomsarbetslöshet. Då blir Nordjobb igen en intressant möjlighet för de unga. 

Nordjobb förmedlar jobb som ett slags bemanningsföretag, förklarar Bo Nylander. Arbetsgivarna ger en beställning, som läggs upp på Nordjobbs hemsida. De intresserade har anmält sig till en databas där man matchar sökande och platser.

Nordjobb är ganska unikt i världen, enligt Bo Nylander. Ett experiment med att erbjuda jobb i Estland har prövats och det finns också ett EU-projekt som matchar arbetsplatser i hela Europa.

Dessutom finns “Nordisk jobblösning”, ett regionalt projekt i större delen av Danmark samt södra Norge och södra Sverige. Där är det EU som finansierar, via det europeiska jobbnätverket Eures.

Där finns inga åldersgränser och det förmedlas också heltidsjobb. I framtiden kan man tänka sig  nya projekt som vänder sig till grupper lite längre bort från arbetsmarknaden, som eventuellt täcker hela Norden.  

Det finns numera en kunskap om skillnaderna i arbetsmarknaden i Norden, säger Bo Nylandet. Han nämner det danska överutbudet av utbildade sjukgymnaster. Det kan lösas enkelt - eftersom det finns brist i på sjukgymnaster i Sverige, trots högre allmän arbetslöshet. Det finns en missmatchning i nordisk arbetsmarknad som också Nordjobb kan lösa. 

Mest framgångar

Det finns inte många misslyckanden i Nordjobbs historia sedan år 1985, förstår man på projektchefen Bo Nylander. Det man nu försöker göra något åt är ansökningsproceduren som upplevs som gammaldags. 

- Vi har upptäckt att vi har varit lite efter i teknologin. Vi har väldigt gammalmodiga system att arbeta med. Vi märker att allt färre ungdomar klarar att fylla i våra formulär, medger Bo Nylander. Han suckar över de tio sidor av frågor som ska fyllas i. Men systemet byts ut och görs lättare i höst lovar Nylander. 

Skandinaviska ett måste - också i Finland

I Finland har man ett specialproblem med att ansökningen måste göras på svenska. Det kan vara en hög tröskel för helfinska unga sökande.  

Men alla finska barn lär sig svenska i skolan. Ansökningsproceduren blir som ett första arbetsprov på förutsättningarna att kommunicera på en arbetsplats i Sverige, dit de flesta finnar söker sig.

En central målsättning med Nordjobb är att öka kunskapen och intresset för de nordiska språken. Det förklarar Lena Höglund, generalsekreterare på Pohjola-Nordens ungdomsförbund i Finland. 

Finland har länge haft mest jobbsökande, men trenden i ansökningarna är sjunkande. Det kan bero på att språkkunskaperna minskar.  

Andra orsaker kan vara förkortade studietider och tajtare bestämmelser om studiestöd. Då är det inte säkert att de unga har råd med Nordjobb-äventyr eller andra utlandsresor. De drivs att jobba allt mer hemma i Finland, där ungdomsarbetslösheten har sjunkit, noterar Lena Höglund. 

Nordisk nytta av Nordjobb?

Nordjobb är inte ett sommarjobbsprojekt enbart för studerande, men studenterna har övervikt bland de sökande. Projektet är lika viktigt för yrkesutbildade som söker praktikplats eller vill pröva på ett nytt jobb. 

I vissa fall har sommarjobbet säkert lett till fast arbete hos samma arbetsgivare. En del stannar och bildar familj. Arrangörerna vill ändå tro att det blir ett minne för livet och ger nytta i framtida arbetsliv. 

Coronakrisen har inneburit ett nödvändigt steg gentemot det digitala, påpekar Lena Höglund. Men hela tanken med Nordjobb är att arbetstagaren reser ut i Norden och möter andra unga arbetstagare - och kommunicerar. 

Distansjobb ingår inte riktigt i Nordjobbs principer. De flesta arbetsplatserna är också mycket praktiska och kräver närvaro. 

Framtidsutsikterna är ljusa, eftersom turism och vård alltid kommer att finnas, och kanske rentav växa. Också jordbruk och trädgårdsnäringen behövs säsongarbetskraft, där Nordjobbare har kunnat ge hjälp i arbetskraftsbristen.

Nordjobb underfinansierat

Lena Höglund luftar missnöje med Nordiska ministerrådets beslut att minska på budgeten för Nordjobb - i en tid då det tvärtom skulle behövas mer medel. Det går åt fel riktning, anser hon.

Minskningen beror inte på coronapandemin eller på att Nordjobb har misslyckats, påpekar hon. Det har med att göra med statsministrarnas vision för år 2030 som prioriterar hållbarhet, klimat och miljöfrågor och digital integrering. Då har kulturverksamheten fått minskad budget.

Nordjobb är klart underfinansierat, säger också Bo Nylander i Köpenhamn. Man har samma budget som i början av 90-talet - och nu ska man skära ner en halv miljon danska kronor. 

Lena Höglund hoppas på att pengarna kommer tillbaka när gränserna öppnas och Norden blir normalaktivt igen. Men det ser dessvärre ut som om  nedskärningen är permanent, enligt Bo Nylander. Därmed drivs Nordjobb nästa år med ett ministerrådsstöd på 390 000 euro.