Små språk behöver hjälp av de stora för att nå fram till IT-jättarna

För en tid sedan skrev den isländska kulturministern Lilja D. Alfreðsdóttir till databolaget Apples vd, Tim Cook och uppmanade honom att hjälpa till att bevara isländskan som ett språk, genom att inkludera det i röst-, text- och språksamlingen i sitt operativsystem.

- Det är få länder i världen som kan slå islänningarna i antalet Internetanknytningar eller hur många smarta prylar de har, påpekar hon.

Men det är ett problem att dessa smarta manicker inte kan isländska.

- Därför är vi oroliga för vad som kommer att ske med vårt språk. Det har bevarats nästa oändrat i tusen år och är kärnan i nationens kultur och identitet, skriver hon till Tim Cook.

Lilja D. Alfreðsdóttir är en av de mest populära ministrarna i den isländska regeringen. Hon har tidigare rutit till mot Disney, när de etablerade en TV-kanal på Island, för att det var för få filmer och program som var textade och dubbade på isländska.

På Island har myndigheterna fått forskare, entreprenörer och privata företag att samarbeta i olika projekt där målet är att utveckla språkteknik som kan användas i smarttelefoner och andra redskap, så att de också är tillgängliga på deras eget språk.

Det handlar inte bara om att kunna ställa frågor på isländska till digitala assistenter som Siri och Alexa, utan om en rad olika språktekniker som vi redan använder, mer eller mindre utan att tänka på det:

• Rättningsprogram när man skriver texter
• Program som kan översätta tal till text och omvänt
• Översättningsprogram, både mellan texter och av tal, så att det sker simultant under t ex konferenser

Jämfört med samiska och grönländska är isländskan ett stort språk, med en rik litteratur. 

För att få en liten uppfattning hur litet avtryck grönländskan har i den digitala världen, kan man jämföra den grönländska versionen av Wikipedia med den engelska. Den engelska versionen har mer än 54 miljoner sidor, den grönländska har 8 222.

Ser man på vilka språk som stöds av Microsoft i deras ordbehandlingsprogram finns kalaallisut, som grönländarna kallar sitt språk, med på listan med ett grundläggande paket med rättningsprogram, men det stöds varken som skärmspråk, text till tal, taligenkänning eller handskrift.

På min Iphone hittar jag inte grönländska som alternativ överhuvudtaget.

Beatrine Heilmann utnämndes i juli till ledare för det grönländska språkrådet Oqaasileriffik . Foto: Naalakkersuisut 

När Beatrine Heilmann, som leder det grönländska språkrådet – Oqaasileriffik  – beskriver språksituationen kallar hon grönländskan för ett ”supervitalt minoritetsspråk i världen.

Hon är själv den första grönländska språkteknologen någonsin och leder arbetet med att utveckla ett program för att maskinöversätta mellan grönländska och danska. Språkroboten ska lanseras 2022.  Arbetet med grönländsk språkteknik i Oqaasileriffik inleddes 2005 och inte minst tack vare ett samarbete med Tromsö universitet, lanserades den första grönländska stavkontrollen året efter.

- Den täckte inte alla ord, men det visade sig att det var möjligt att utveckla språkteknologiska redskap även för ett polysyntetiskt språk som grönländska, säger hon.

Polysyntetisk betyder, mycket enkelt förklarat att enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang. Där andra språk använder en hel mening, bakas allt ihop till ett enda långt ord.

Femton år senare har det byggts upp en corpus (ordsamling) av grönländska texter och ord, termdatabaser, program för att konvertera skrift till tal och ett grönländsk-dansk-grönländskt översättningsprogram.

- För 15-20 år sedan var det mycket få grönlänningar som hade tillgång till Internet. Idag har de flesta det – men på andra språk än grönländska, säger Beatrine Heilmann.

Från att ha varit väldigt isolerade kan grönländarna idag få alla de nyheter och underhållning som finns i världen via Internet. Men det gör också grönländskan mer utsatt. Som på Island finns det till exempel mycket få barnprogram på grönländska.

- Det viktigaste vi kan göra är att anpassa grönländskan till den digitala världen.

Tre utmaningar

För att klara av det ser hon tre utmaningar:

• Språksituationen på Grönland
• Brist på open source data
• Tillgång till de stora IT-bolagen

Språksituationen handlar om att kompetensen i att skriva grönländska behöver förbättras.

Många grönländska texter innehåller många fel - både stavfel och grammatiska fel - vilket gör att det är svårt att arbeta med dem för att göra språktekniska verktyg. 

För att kunna dra nytta av de språktekniska resurser som utvecklas, baserade på det grönländska språket, måste skolundervisningen se till att barn och ungdomar får tillräckliga färdigheter både i språk och teknik. Hela samhället  måste bidra för att stärka grönländskan, i utbildningen, arbetslivet och i medierna. 

Att det finns få samlingar av texter som är open source, medför att det också är svårare att utveckla digitala språkverktyg.

- Licensavgifterna är för höga för at vi ska kunna betala dem. Vi kan drömma om att lägga ut den grönländsk-engelska ordbok med 100 000 ord som finns, men det blir för dyrt, säger Beatrine Heilmann.

Mycket av det arbete som läggs ned på språkteknik blir förgäves när de inte kan användas i ordbehandlingsprogram som Microsofts Office.

- Vi kämpade i två år med att försöka lägga in vår stavkontroll i Office, men vi hade inte tillräckligt med kompetens och fick inte den tillgång till källkoden vi behövde. När vi skriver till de stora IT-företagen får vi antingen inget svar alls eller också standardsvar som visar att ingen har brytt sig om att förstå vad vi egentligen ber om.

- Vi hoppas därför att både de stora och små språken i Norden kan stå samman i kravet om att det ska gå att använda våra språk i de digitala verktygen vi använder, säger Beatrine Heilmann.