Migrationen till OECD har nästan halverats under coronapandemin

Rapporten presenterades den 19 oktober av OECD:s generalsekreterare Angel Gurria, som också hade bjudit in EU-kommissionären Ylva Johansson, som ansvar för migrationsfrågorna inom EU, för att kommentera rapporten. Hon betonade inledningsvis att:

- Migrationsfrågan har under en lång tid lidit av att den har överdramatiseras. Vi bör vara mer sansade och då behöver vi fakta och siffror. Migration är normalt och ingenting att vara rädd för. Den kommer alltid att finnas. Men vi måste hantera den. Av de tre miljoner personer som fick visum och uppehållstillstånd i EU 2019 var bara tio procent flyktingar.

Tre viktiga områden

Angel Gurria sa att det är tre områden rapporten tar upp som är speciellt viktiga när man ser på hur pandemin påverkat migrationen:

1. Invandrarna har varit i frontlinjen under pandemin. 1 av 4 läkare och 1 av 6 sjuksköterskor är invandrare. De har också spelat en viktig roll i transporter, varulager, renhåll, matindustrin, bevakning och IT.
2. Invandrarna har drabbats hårdare än den ordinära befolkningen. Tidigare framsteg har suddats bort. Arbetslösheten har ökat snabbare bland invandrare. Nästan 60 procent av den första vågen av arbetslöshet, var invandrare.
3. Invandrarna har drabbats hårdare av pandemin, på grund av de yrken de har, men också för att de bor trångt och är fattigare. I länder som Danmark, Norge och Sverige har invandrare har dubbel så hög risk för att testa positivt för covid-19.

Ylva Johansson kommenterade:

- När vi talar om invandrare bör vi inte göra det i termerna oss och dem. Invandrarna var i frontlinjen under pandemin och de kommer att vara en viktig del av återhämtningen.

Sverige valde en annan linje än de flesta medlemsländerna inom OECD eftersom det inte stängde sina gränser. OECD har sett på antalet visum och uppehållstillstånd som gavs i Danmark, Norge och Sverige under det första halvåret i år och jämför det med samma period 2019, ser det så här ut:

Diagrammen är indexdiagram, där januari 2019 = 100. De visar alltså hur antal uppehållstillstånd ändrat sig från den nivån under halvåret.

Skalan är lite olika, men fallet var störst i Danmark, där antalet tillstånd under januari och februari hade ökat, men därefter föll brant till en fjärdedel av vad nivån var i början av 2020. I juni hade nivån kommit upp i 70 procent av vad den var i januari 2020.

Norge hade inte motsvarande ökning i januari och februari, men ett fall ned till samma nivå som i Danmark. Däremot låg nivån i juni fortfarande på hälften av vad den var när året inleddes.

Sverige har en mycket planare kurva och antalet tillstånd minskade aldrig mer än till 75 procent av vad den var i januari 2020.

Inom OECD var fallet mindre i de europeiska medlemsländerna än i andra länder som USA, Kanada och Australien.

Störst nedgång i andra kvartalet

I hela OECD minskade antalen visum och uppehållstillstånd med 46 procent under det första halvåret 2020, jämfört med samma period 2019.

Nedgången var ännu kraftigare om man bara ser på det andra kvartalet 2020:  Den var då 72 procent lägre.

I genomsnitt var fallet mindre i de europeiska OECD-länderna. Nedgången var 35 procent om man ser på det första halvåret 2020 och jämför med 2019, medan nedgången av 59 procent om, man jämför det andra kvartalet 2019 och 2020.

Även om migrationsströmmarna förväntas att öka när ekonomin öppnas igen, så finns det tydliga tecken på att de inte kommer att nå upp till tidigare nivåer på grund av svagare efterfrågan på arbetskraft, reserestriktioner och ett utökad användande av digitala möten och distansundervisning.

Migrationen kommer, å andra sidan, fortsätta att han en stor inverkan på i avsändarländerna. Överföringarna från de som jobbar utomlands kommer att minska och det blir färre möjligheter att få jobb.

Risk för att framsteg utraderas

- Det är en risk för att de framsteg som har gjort i integrationen kan utraderas på grund av pandemin och de ekonomiska konsekvenser den får. Pandemin har skapat många nya utmaningar och den allmänna opinionen och politiken kan komma att fokuseras på andra frågor. De offentliga resurser som används på integration kan bli mindre, trots att de utgör en investering i framtiden och borde förstärkas med tanke på den övergripande ekonomiska kris vi står inför, skriver OECD:s direktör för sysselsättning, arbete och sociala frågor, Stefano Scarpetta, i förordet till rapporten.