Nordiska rådet vill förenkla gränskontrollerna

Det är ett politiskt vassare Nordiskt råd som samlas med en nydesignad nordisk svan i bakgrunden i Lagtingssalen i det danska Folketinget. Ambitionerna i både ministerrådet och Nordiska rådet är att politisera det nordiska samarbetet mer.

Samtidigt betonar Henrik Dam Kristensen, som är vald till Nordiska rådets president under 2016, att han inte har något problem med att både Sverige och Danmark förlänger sina gränskontroller.

- Nordiska rådet måste också känna sin plats. Det var en extrem situation 2015 och det är regeringarna som har ansvaret, säger han (bilden nedanför).

Det är ett Nordiskt råd med ambitionen att vara politiskt vassare och mer angeläget för de nordiska medborgarna som under några dagar samlas till politiska diskussioner. 

Öresundspendlarna vill flytta

En undersökning som Öresundsinstituet gjort visar att 80 procent av de tågpendlare som har tillfrågats överväger att söka jobb i hemlandet, eller att flytta till arbetslandet för att slippa de förlängda arbetsresorna, trängseln på tågen och de osäkra tidtabellerna
- Det kom 150 000 flyktingar till Sverige 2015 och vi ska inte utesluta att det kan hända igen. Frågan är hur vi kan ha så enkla kontroller som möjligt. Tågen stannar i tio minuter – ibland. Varför kan inte ha pass och ID-kontroll samtidigt? frågar Hans Wallmark som leder den konservativa gruppen i Nordisk råd.
Den socialdemokratiska gruppen i Nordisk råd, som leds av Eva Sonidsson, har lyft fram förslaget om att försöka lätta på trycket vid Öresund genom att införa en gemensam nordisk kontroll, eller i alla fall en gemensam svensk-dansk kontroll vid den tyska gränsen.
Ledaren för vänstersocialistiska gröna gruppen, Steingrímur Sigfússon, var mest kritiskt till hur Nordiska rådet ställt sig i frågan.
- Vi borde i alla fall ha diskuterat frågan mycket öppnare i Nordiska rådet. Gränskontrollerna går ju emot väldigt mycket av det arbete som Nordiska rådet utfört sedan det upprättades, säger han.
Riktigt lika brännande som under den förra sessionen i Oslo är emellertid inte flyktingfrågan, eftersom antalet asylsökande i Sverige, Norge och Danmark nu är mellan 69-84 procent lägre än under samma period år 2015.

Finska och isländska som arbetsspråk

Som vanligt kommer det därför att under sessionen i Köpenhamn bli en brokig samling förslag som de 87 ledamöterna från de fem nordiska länderna och de tre självstyrande områdena vill lyfta upp på de olika regeringarnas bord. Dit hör mittengruppens förslag om ett nordiskt medborgarskap (som inte skulle komma istället för de nationella medborgarskapen, utan i tillägg) ett gemensamt nordisk personnummer och att Färöarna ska bli en fullvärdig medlem av samarbete i både Ministerrådet och Nordiska rådet.
Ett krav om att både finska och isländska ska kunna bli arbetsspråk inom det nordiska samarbetet har också fått starkt stöd i ett par av partigrupperingarna och av alla partier i den finländska och den isländska delegationen.
På frågan om det inte skulle bli dyrt eftersom det skulle medföra betydligt mer tolkning, svarar Steingrímur Sigfússon från den vänstersocialistiska gröna gruppen:
- Det blir inte så dyrt och det har vi råd till. Man kan inte förvänta att det är finnarna och islänningarna som ensamma ska ha ansvaret för att upprätthålla den nordiska språkförståelsen.

Gemensamt Nordenkontor i Bryssel

Ett konkret förslag är också att upprätta ett gemensamt Norden-kontor i Bryssel för att samordna de nordiska ländernas politik inom EU.
- Vi skulle kunna stoppa EU-förslag som är dåliga för det nordiska samarbetet lättare om vi tidigare kunde koordinera oss, säger Britt Lundberg från mittengruppen.