Jämställdheten i Norden på maktpositionerna inom politik och arbetsliv har aldrig varit större än i år, visar Arbeidsliv i Nordens barometer.
De fem nordiska länderna kommer upp i 69 poäng, en ökning med fem poäng. Men fortfarande är det en tredjedel kvar till 100 poäng. Norge ligger kvar på topp, medan Sveriges nya regering står för den största uppgången. Finland ligger i botten. Mest anmärkningsvärt är det att kyrkan i tre av fem länder nu styrs av kvinnor.
Det är femte året som Arbeidsliv i Norden publicerar jämställdhetsbarometern. Den speglar om det är en man eller kvinna som sitter på 24 olika maktpositioner i samhället. För hela Norden delas 200 poäng ut. Om kvinnorna får 100 poäng ger det full jämställdhet. Varje enskilt land har 40 poäng och där krävs det 20 kvinnliga poäng för att det ska vara jämställdhet.
Land | Poäng 2015 | Ändring |
---|---|---|
Danmark | 14 | -2 |
Finland | 7 | -1 |
Island | 10 | +2 |
Norge | 22 | - |
Sverige | 16 | +4 |
Norden | 69 | +5 |
I fjol kom Norge upp i 22 poäng och blev därmed det första jämställda landet i Norden. Det berodde både på många kvinnliga makthavare, men också på att de kapade de viktigaste positionerna som ger flest poäng. I barometern är fyra av de viktigaste posterna stats- och finansminister, LO-ordförande och NHO-direktör. I Norge är det kvinnor som har alla dessa positioner och de gav sammanlagt 14 av poängen.
Efter att Stefan Löfven från Socialdemokraterna bildade en regering tillsammans med Miljöpartiet blev det två tunga poster med kvinnor på toppen. Finansminister (3 poäng) blev Magdalena Andersson och utrikesminister (2 poäng) blev Margot Wallström.
- I regeringen Löfven finns bara en minister som regerar och det är utrikesminister Margot Wallström, skriver Göran Eriksson, chef för den politiska redaktionen på Svenska Dagbladet i en kommentar.
Hans argument är att det bara är i utrikespolititiken som regeringen inte behöver en riksdagsmajoritet för att agera. Margot Wahlström har, förutom att som första EU-land erkänna staten Palestina också som uttalat mål att utrikespolitiken ska vara feministisk.
Även arbetsmarknads-, kultur-, kommunikation-, miljö- och socialministern är kvinnor.
Bland arbetsmarknadens parter blev Carola Lemne vd för Svensk Näringsliv den 11 maj 2014. I barometern har vi gett två poäng till vd och två poäng till styrelseordföranden i arbetsgivarorganisationerna, eftersom makten där är mer delad än i LO.
Den 15 juni blev Antje Jackelén ärkebiskop. Sedan tidigare innehas liknande positioner av kvinnor i Norge och Island (se separat artikel).
Sammanlagt får Sverige 16 poäng och en andraplats. Danmark, förlorade i samband med en regeringsombildning den 10 oktober 2014, två poäng i barometern.
Socialdemokraten Helle Thorning-Schmidt bildade den 3 oktober 2011 en fyrpartiregering, den första med en kvinnlig statsminister. Hon genomförde ändringar på statsrådsposterna i två omgångar i slutet av 2013 och ombildade regeringen den 3 februari 2014 i samband med att Socialistisk Folkeparti gick ut ur regeringen. Det skedde i protest mot att staten skulle sälja sina aktier i oljebolaget Dong.
Sex ministrar lämnade regeringen, sju ministrar fick nya ansvarsområden och fyra helt nya personer blev ministrar. I jämställdhetsbarometern innebar det att Danmark förlorade två poäng och hamnade på 14 poäng.
Några ändringar inom arbetslivet eller symbolposterna har inte skett. Men den 25-27 oktober i år ska en ny LO-ordförande väljas. Det är stor sannolikhet för att det blir en kvinna, Lizette Risgaard. Hon har varit vice ordförande sedan 2007. Det finns två andra kandidater, men i en opinionsmätning bland hälften av de 400 delegater som ska välja henne som tidskriften Finans gjorde i januari, var det 58 procent som gav Lizette Risgaard sitt stöd.
Regeringsombildningar har ofta effekten att jämställdheten minskar. Trycket på att det ska vara balans är mindre än när en helt ny regering bildas efter ett val. Det är fallet i Finland, där Alexander Stubb från Samlingspartiet tog över som statsminister den 24 juni. Antalet ministrar minskade från 21 till 17. Bland de som försvann var Finlands första kvinnliga finansminister, Jutta Urpilainen, som något tidigare förlorat kampen om att vara partiordförande för socialdemokraterna.
Redan den 18 september var det dags för en ny regeringsombildning. De Gröna gick ut ur regeringen i protest mot att energibolaget Fennovoima fick fortsatt tillstånd att bygga ett nytt kärnkraftverk.
Resultatet i jämställdhetsbarometern var att Finland bara får 7 poäng, sämst i Norden. Den 19 april är det riksdagsval i Finland, vilket kan få konsekvenser för regeringens sammansättning.
I Island har det också varit ändringar i regeringen. Sigrún Magnúsdóttir blev miljöminister den 31 december 2014 och ersatte en man. Ólöf Nordal blev samtidigt inrikes-, kommunikation-, och justitieminister. Island är alltid svårast att passa ihop med de övriga länderna eftersom det är så få ministrar, men landet får två extra poäng jämfört med i fjol och hamnar på 10 poäng.
Norge är bäst i klassen med sina 22 poäng. Där har kvinnorna egentligen två poäng för mycket om könen ska vara jämställda. Men landet är det mest jämställda i barometern och har inte haft några ändringar i regeringen det senaste året.
Inte heller i arbetslivet eller på de symboliskt viktiga positionerna har det skett några ändringar. I fjol hade den blåblå regeringen problem i frågor som feministerna prioriterat, som prostitution och abort. I år handlar striderna mellan regeringen och dess två stödpartier Kristelig Folkeparti och Venstre om förhållandet till asyl och integration. Det kan inte uteslutas att det blir någon form av regeringsombildning efter kommunalvalet i höst. Men Frank Aarebrot, professor i jämförande politik i Bergen, tror att det tar längre tid innan Kristelig folkeparti väljer att samarbeta med Arbeiderpartiet.
Efter att Stefan Löfven från Socialdemokraterna bildade en regering tillsammans med Miljöpartiet blev det två tunga poster med kvinnor på toppen i Sverige: Finansminister Magdalena Andersson och utrikesminister Margot Wallström. (bilden ovanför)
Att ha 50 procent kvinnor i en regering kan ge intrycket av att jämställdheten har uppnåtts. Men det handlar också om vilka positioner kvinnorna innehar.
Vi har fördelat 200 poäng, 40 för varje nordiskt land. 100 kvinnliga poäng motsvarar full jämställdhet.
Vi har sett på 13 ministerposter. De ger vardera ett poäng bortsett från statsministern (5) poäng, finansministern (3) och utrikesministern (2).
Vi har också tagit med ledarna för de största fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna:
LO-ordförande (4), tjänstemannafackordförande (2), akademikerfackordförande (2), arbetsgivarordförande (2) och arbetsgivar-vd (2).
Samt sex viktiga symbolpositioner:
Statschef, ordförande i högsta domstolen, centralbankschef, ärkebiskop, polischef och överbefälhavare
Statsöverhuvudet, får tre poäng, medan de övriga får ett var. Vi har inte tagit med ledare för stora företag, eftersom de inte utses genom en demokratisk process. Vår mättidpunkt är klockan 08.00 den 8 mars varje år.
För Island har det gjorts några anpassningar. Eftersom det bara finns sju departement har några ministrar fått extra poäng i Island, som därmed också har maximalt 40 poäng.
För alla detaljer, ladda ner: Kvinnliga makthavare 1970 -2015
Jämställdhetsbarometern mäter vem som har makten kl 08.00 den 8 mars varje år. Det kan ske oförutsedda ändringar innan dess. I så fall justeras barometern.