Läkarstudenterna vill inte jobba på Landspítalinn

Universitetssjukhuset Landspítalinn på Island behöver ungefär 1.000 yrkesverksamma läkare för att kunna fungera bra. Idag har sjukhuset endast 800 anställda läkare. Det gör att sjukhuset just nu söker läkare från andra länder.

Men Island utbildar också sina egna läkare, 48 till antalet varje år. Och därför anser chefsläkaren för allmänna medicinen vid Landspítalinn, Ólafur Baldursson, att det är oroväckande när endast knappt en tiondedel av läkarstuderandena är  intresserade av ett jobb på Landspítalinn. Island utbildar ju läkarna för att de skall jobba på Island.

En ny undersökning visar att studerandena är pessimistiska när det handlar om sjukhusmiljön på Island. Knappt 90 procent anser att förhållandena är oacceptabla. Över 60 procent funderar på att stanna utomlands när de är färdiga med sina studier. Endast 7,8 procent kan tänka sig att jobba på Landspítalinn i framtiden.

Alla medvetna om situationen

Ragnhildur Hauksdóttir, 22 år, är läkarstuderande vid Islands universitet och just nu verksam vid den kirurgiska avdelningen vid Landspítalinn.

Ragnhildur Hauksdóttir säger att debatten om sjukhusmiljön på Landspítalinn har varit negativ på sistone och att det inte bara handlar om fortsatta budgetnedskärningar. Det kan också vara frågan om bristande handledning för läkarstuderandena. Personalbristen gör att läkarna fokuserar på patienterna och inte har så mycket tid för handledning. Problemet är störst inom allmänmedicin.

- Alla läkare är medvetna om att situationen inte är bra. De försöker verkligen hitta tid för handledning just nu, säger Ragnhildur Hauksdóttir.

- Men det kan vara svårt när de har fullt upp med andra arbetsuppgifter, säger hon.

Inte tid för handledning

Fjärdeårsstuderanden Ragnhildur Hauksdóttir kommer till sjukhuset klockan åtta på morgonen och stannar vanligen fram till klockan fyra på eftermiddagen. Under helgerna jobbar hon och hennes klasskamrater skift under handledning av jourhavande specialister och andra läkare. Arbetstiden är minst sexton timmar, från åtta på morgonen fram till midnatt. Enligt nyhetsrapporteringen på Island har över 50 läkarstuderande har jobbat nattskift utan handledning i somras.

Specialister och andra jourhavande läkare har tidigare haft regelbundna föreläsningar och möten med studenterna för att diskutera de olika fallen, men under nedskärningarna de senaste åren har det inte funnits tillräckligt med tid för det.

- Pressen på personalen har varit enorm och lönerna är för låga. Därför har debatten inte varit  speciellt uppmuntrande och det kan påverka studerandena så att de får negativa attityder, anser Ragnhildur Hauksdóttir. 

För läkarstuderandena själva är stressen stor. Undersökning visar att arbetsglädjen bland läkarstudenter och nyligen utexaminerade läkare är noll. De anser att arbetsbördan är för stor och att stressen känns tung. De mår dåligt och känner sig arga, deprimerade och trötta i större utsträckning än 2012.

Även själva arbetsmiljön är bristfällig. Fjóla Dögg Sigurðardóttir leder studentkåren. Hon nämner som exempel att studenterna inte har något omklädningsrum utan måste byta kläder mitt i hallen. Hälsoskyddet är också ett problem.

- Studenterna får inte automatiskt samma vaccinering som övrig sjukhuspersonal utan de måste kräva att få bli vaccinerade, säger Fjóla Dögg Sigurðardóttir.

Läget är oroväckande

All sjukhuspersonal får rabatt i sjukhusmatsalen men inte läkarstuderandena. De måste betala fullt pris. Fjóla Dögg Sigurðardóttir anser att det är orättvist. Hon förklarar att studenterna inte kan jobba på sidan om sina studier för att skaffa pengar, därför skulle det vara bra om de också fick rabatt för att de har ingen möjlighet att lämna sjukhuset för att köpa billigare lunch.

Dekanus professor Magnús Karl Magnússon vid Islands universitet är oroad för Landspítalinn. Han har diskuterat läget med studentledningen, social- och hälsovårdsministeriet och Landspítalinns ledning. Han anser att läget är oroväckande.

- Nedskärningarna inom Landspítalinn de senaste åren har resulterat i bristfällig handledning av studerandena, säger dekanus Magnús Karl Magnússon..

- Universitetssjukhusen är intressanta arbetsplatser, speciellt  eftersom personalen inom denna typ av sjukhus både kan jobba som specialister och också utöva vetenskaplig forskning, fortsätter han.

- Men nedskärningarna har varit 24 procent de senaste tio åren. Det går naturligtvis ut över verksamheten, säger Magnús Karl Magnússon.

- Unga läkare söker sig inte till Landspítalinn för att  jobba. Det är allvarligt, anser han.

Ett samhällsproblem?

Chefsläkare Ólafur Baldursson säger att sjukhusledningen söker en lösning i samarbete medfinansministeriet och läkarstuderandena. Ólafur Baldursson anser att det är viktigt att på något sätt göra Landspítalinn till en attraktiv arbetsplats för unga läkare.

 Han frågar om bemanningsproblemen vid Landspítalinn bara är ett unikt problem för Landspítalinn eller om det är en del av ett större samhällsproblem på Island.

- Jag oroar mig för att Island håller på att bli en avkrok i Europa, på samma sätt som byn Raufarhöfn är för hela Island, det vill säga att utbildad personal flyttar härifrån och inte kommer tillbaka, säger Ólafur Baldursson.

Utbildningen komplicerad

Konkurrensen om utbildad personal blir hårdare och hårdare. Ólafur  Baldursson tror att Island inte nödvändigtvis kan lösa problemen vid Landspítalinn  med ett större antal läkare. Han anser att det behövs en modern sjukhusbyggnad som fungerar bra, modern högteknologi och mer stödpersonal för att underlätta vården och minska läkarnas arbetsbörda. 

-Läkarutbildningen är komplicerad i hela världen. Amerikanerna har bra kliniska program för unga läkare och läkarstudenter där de måste jobba hårt. Ingen frågar om arbetstider, säger Ólafur Baldursson.