Videofilmen - förändringens spegel

- Jag kommer att sakna dem, säger hon. Videofilmer är ett viktigt redskap i förändringslaboratoriet, en spjutspetsenhet inom den pedagogiska forskningen i Helsingfors universitet.

Det är många timmar film som ska analyseras för att skapa förståelse kring etablerade sätt att arbeta och hur förändringar kan åstadkommas. Pauliina Raunio arbetar med att ta fram nya arbetsmetoder i barndagvården. Projekten har varit många under årens lopp. Utvecklingen av den nya verksamhetsteorin baserad på arbetsforsknings- och utvecklingsmetodologi startades redan på 1980-talet.

Forskningsenheten (Center for Activity Theory and Developmental Work Research) etablerades 1994. Den intellektuella drivkraften är professorn i vuxenpedagogik Yrjö Engeström som också är knuten till University of California i San Diego. Expansiv inlärning kallas hans teori. Genom ett breddat samarbete och att försöka se helheten kan man lära sig nytt. 

- Vi är intresserade av nya sätt att agera och att utveckla dem, säger professor Jaakko Virkkunen som ansvarar för enheten medan Engeström är borta.

Förändringslaboratoriet har haft en framträdande roll i det nationella programmet för utvecklande i arbetslivet. 

När det statliga spritmonopolet Alko gjorde om butikerna från försäljning över disk till självbetjäning, ett helt nytt kedjebaserat koncept, då var det hit ledningen vände sig för att utveckla enhetliga verksamhetsmodeller. 

Pilotprojektet var en butik i Helsingfors. I kafferummet sattes en anslagstavla upp för förändringsprojektet och personalen möttes två timmar varje vecka för diskussion, i tio veckor. De olika delarna av butiksarbetet filmades. 

- Spegelmaterialet är A och O. Vi lär inte ut en förändringsmodell utan väljer istället svåra och kritiska punkter, i ett sjukhus går vi exempelvis med patienten. Vi försöker få konkret och levande material. 

Provocerar fram en analys

Avsikten var att få de anställda vid Alkobutiken att själva ifrågasätta rutinerna och arbeta fram en ny arbetsordning. 

- Först sade de förstås att antalet säljare är för få och ville inte ändra konceptet. Vi försökte vara med och påverka tänkandet kring att modellen måste förändras. Vi provocerade dem till en djupare analys. Vi tittade också på hur det nuvarande verksamhetskonceptet utvecklats.

Genom att analysera enskilda arbetsprocesser fick forskarna fram störningarna. Det är i den systematiska gemensamma analysen, baserad på spegelmaterial, som den finska modellen skiljer sig från dialogmetoderna i Sverige och Norge, enligt Jaakko Virkkunen. 

Alkos ledning var nöjd och förändringskonceptet har införts i andra butiker i snabb takt. Inom sjukvården har förändringsprojekten varit svårare att genomföra och erfarenheterna är delvis traumatiska. Jaakko Virkkunen säger att det kan finnas ett motsatsförhållande mellan verkliga förändringsbehov och yrkesgruppernas egna intressen. Därför kan processen bli plågsam eftersom det gärna får handla om en kris eller en situation där folk är missnöjda med sättet att verka. 

Han menar också att infrastrukturen i sjukhusmiljön är outvecklad jämfört med exempelvis industrin. 

- Den traditionella hierarkin är komplicerat uppbyggt och det saknas folk som kan utveckla sjukhusen på lång sikt. Förändringar sker i panikstämning, man drar ned på budgeten och stänger avdelningar.