Sysselsetting
Arbetsmarknad och kön svår nöt för den nya regeringen i Finland
Regeringsförhandlingarna i Finland är förbi och de nya ministrarna i trepartisamarbetet är redo att sätta igång med att lyfta landet ur den ekonomiska krisen. Under de senaste tio åren har politiken visserligen gått på högvarv, men resultaten har uteblivit. En av de svåraste frågorna gäller reformer på arbetsmarknaden.
Snabbspår till arbete för högutbildade invandrare i Sverige
Den svenska regeringen satsar nu på att tillsammans med parterna skapa snabbspår ut på arbetsmarknaden för invandrare med kompetens inom bristyrken. Andra utmaningar på den svenska arbetsmarknaden är de många vakanserna, problem med matchning och långtidsarbetslöshet.
Ny komparativ nordisk forskning måler voksnes kompetanse
For første gang foreligger det nå en nordisk PIAAC basert på OECDs program for måling av voksnes kompetanse, Programme for the International Assessment of Adult Competencies, PIAAC.
Räkning, inte läsning, är viktigast i arbetslivet
Räkning är viktigare för att kunna delta i arbetslivet än vad man hittills trott. Det visar en nordisk genomgång av resultaten i det kompetensprov för vuxna som OECD-länderna genomför. Att vara dålig i räkning påverkar både sannolikheten för att vara arbetslös och hur mycket man tjänar.
Blikk for individet
Hvordan hjelper man ungdom som mister fotfestet på veien ut i livet? Hvordan kan man motivere unge som ikke er i jobb, aktivitet eller utdanning til å komme på sporet av en fremtid? Slike spørsmål sto i sentrum da Norden nylig diskuterte hvordan man kan bekjempe ungdomsledigheten.
Nordisk håndsrækning til unge udenfor
En stor gruppe unge er hverken i job, uddannelse eller træning, og i hele Europa er der voksende fokus på at forhindre, at denne gruppe af unge – kaldet NEETs - strander uden for arbejdsmarkedet. De nordiske lande har gode erfaringer at opspore, motivere og ruste disse unge til uddannelse og job. Dette tema ser på hvorfor de nordiske indsatser lykkes.
Brobygning til uddannelse hjælper unge på vej
Dansk succes med at støtte sårbare unge til at få en uddannelse. Mentorstøtte, undervisning og hjælp til praktikplads letter den svære overgang til studie og job.
Brobygning til Uddannelse rulles ud i hele Danmark
Erfaringerne med at bygge bro til uddannelse for sårbare unge er så lovende, at modellen gøres permanent og landsdækkende.
Motivation skaffer udsatte unge uddannelse
Indsatser der skal hjælpe udsatte unge i job og uddannelse skal understøtte den unges egen indre motivation, og det kræver blik for, at udsatte unge er vidt forskellige, fastslår dansk ungdomsforsker og forfatter til ny bog om motivation.
Nytt koncept på arbetsförmedlingen väcker förtroende hos unga
Bra bemötande och snabba insatser utifrån unga arbetslösas behov, samt samordning och samlokalisering mellan kommun och arbetsförmedling, är ett beprövat sätt att nå framgång. Konceptet utvecklades i projektet Unga in och förs nu vidare i UNGKOMP.
Jobbtorget på Island: Hälften fick arbete eller började plugga
Finanskrisen blev svår för unga islänningar. Många gick arbetslösa så länge att de inte längre fick någon arbetslöshetsersättning utan bara socialbidrag. De skickades till Jobbtorget 2012-2014. Drygt hälften av de unga som deltog i Jobbtorget fick ett fast arbete eller började studera.
Arbetsförmedlingen i EU ska förstärkas
EU-kommissionen vill bygga ut det så kallade Euresnätverket för arbetsförmedling över gränserna. Syftet är att förbättra matchningen och öka rörligheten över gränserna. Förslaget ska inom kort behandlas av EU-parlamentets sysselsättningsutskott.
Feilslåtte reformer ekskluderer unge funksjonshemmede
Økt fleksibilitet fører ikke til et mer inkluderende arbeidsliv. Politiske reformer som er satt i verk i Norden i tiåret fra 2000, viser heller ingen målbar suksess, konkluderer den nordiske forskergruppen bak rapporten ”Ny politikk for å fremme inkludering av unge i arbeidsmarkedet”.
Det sociala Europa under press
Det finns ett dilemma mellan EU:s sociala ambitioner och den nationella självbestämmanderätten, inte minst vad gäller arbetsmarknaden, konstaterade Sveriges nytillträdda arbetsmarknadsminister Ylva Johansson på ett seminarium i Stockholm den 22 oktober.
Blir det fler jobb när antalet unga minskar?
När arbetskraften åldras och det blir färre ungdomar i yrkesverksam ålder ökar chansen för dem att få jobb. Men effekten är inte tillräckligt stark för att politikerna ska kunna luta sig tillbaka. Det behövs kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. En ökad satsning på lärlingar är en väg att gå.
Ungdomsgarantin införs i hela EU
Finland och Österrike står som föredömen när EU utvecklar nya sätt att stöda ungdomar som riskerar att bli arbetslösa. Den finländska ungdomsgarantin innebär att alla får jobb, lärlingsplats eller studieplats inom tre månader och den långsiktiga ungdomsarbetslösheten i landet är den lägsta i EU.
Ungdomsarbeidsløsheten - lysner det?
Nå snur det. Fra i år minker andelen personer i yrkesaktiv alder i Europa, men det løser ikke arbeidsløsheten blant de unge. Klare politiske prioriteringer må til. Vi har sett på noen av satsingene som er i gang i Norden. Vi har vært i Nord-Sverige for å se hvordan en liten kommune takler utfordringene. Vi har sett på lærlingordninger i Norge, Danmark og Finland for å se hva som går bra, og møtt finske ungdommer som får en ny sjanse gjennom ungdomsgarantien. Spørsmålet er: Lysner det nå?
Svenska kommuner tar grepp mot ungdomsarbetslösheten
De senaste sju åren har Arbetsförmedlingen fått ta över allt fler uppgifter som rör arbetsmarknadsåtgärder för unga. Men de har inte alltid mäktat med, vilket inneburit att kommunerna blivit en allt viktigare aktör för att få igång människor i jobb eller utbildning. En drivkraft är att kommunerna annars får kostnaderna för utanförskap i sitt knä.
Konsumenterna flyttar till nätet men vill inte betala för innehållet
Vilka konsekvenser får det när antalet kommunikatörer bara fortsätter att öka samtidigt som journalisterna blir färre och många medier blöder? Kommer det påverka sättet demokratin fungerar i de nordiska länderna?
Inflytelserika doldisar påverkar den politiska agendan
I dag har varje svensk minister i genomsnitt åtta till tio så kallade policyprofessionella runt sig. De är anställda som kommunikatörer eller rådgivare för att bedriva politik och de har stort inflytande över vilka frågor som tas upp och drivs, även om de agerar mest i det tysta och på oklara mandat. Det visar en ny forskningsrapport som blir klar våren 2015.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
