Inkludering
Engelsk bliver arbejdssproget på sigt
At lære dansk er afgørende for job i Danmark, men på sigt må både private og offentlige arbejdspladser acceptere engelsk som arbejdssprog, vurderer foreningen Nydansker, der tæller 130 små og store danske virksomheder.
Yrkesinriktade svenskstudier öppnar för jobb
I flera större svenska kommuner görs svenskinlärningen för invandrare allt mer yrkesinriktad. Språkinlärning varvas med praktik och språket inriktas på speciella yrken. Örebro är ett exempel där yrkesutbildningar varvas med språkinlärning och där det pågår ett intensivt samarbete mellan kommunen, näringslivet och Arbetsförmedlingen.
Starka språkkunskaper krävs i Finland
Finska är ett svårt språk att lära sig. Det har många invandrare fått uppleva dem hårda vägen. För att få ett jobb krävs ofta fullständiga muntliga och skriftliga kunskaper. Därför är en investering i språkkunskaper nödvändig för ett fullödigt deltagande i det finska samhället.
Indsats mod social dumping i Norden
Viden skal forbedre kritisable arbejdsvilkår for østeuropæiske arbejdere i de nordiske lande.
Svenska arbetsgivare och fack mest medvetna om etnisk diskriminering
Medvetenheten om jobbrelaterad rasism har ökat, men är fortfarande väldigt låg i många EU-länder. Arbetsgivarna och fackföreningarna i Sverige har den högsta medvetenhet, medan den är lägst i Estland, enligt en studie som har gjorts av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA).
Därför rankas Sverige så högt i integrationsfrågor
Vad är det facket och arbetsgivarna i Sverige gör som får dem att hamna högst upp i en rankinglista om hur medvetna de är i integrationsfrågor? Det är EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, som ger det svenska arbetslivet gott betyg.
Arbetsmiljön ska stärka den svenska konkurrenskraften
Ofta är arbetsmiljö förknippat med risker, men nu vill den svenska regeringen vända på begreppet och betona fördelarna. En god arbetsmiljö kan utveckla medarbetarnas hälsa, främja verksamheten och förbättra konkurrensförmågan. Det konstaterar regeringen i den nationella handlingsplan för arbetsmiljö som presenterades i slutet av september.
Norsk arbetslivsbarometer viktigt verktyg i debatten
Hur gör man sig relevant i arbetslivsdebatten? Det bästa sättet är att ha något viktigt att säga. Därför inledde det norska YS ett samarbete med arbetslivsforskningsinstitutet AFI. Resultatet blev en arbetslivsbarometer som i år presenterades för andra gången.
Virksomhedscenter ger kontakt med arbetslivet i Danmark
Det finns ingen bättre plats att träna sig för arbetslivet än på en arbetsplats. Den insikten ligger bakom det nya projektet med Virksomhedscenter i Danmark. Trots att man arbetar med den tyngsta gruppen av dem som står utanför arbetsmarknaden är resultaten goda. David Andersen har mentorn Tina Andersen i ryggen på stormarknaden Kvickly.
Tema: Krisen krever en håndsrekning
Ungdom må i jobb eller utdanning, ellers risikerer vi en tapt generasjon. Derfor er det nødvendig med en vekst i økonomien som skaper jobber. Det er nå innsatsen må settes inn, og de som står svakest på arbeidsmarkedet må hjelpes først. Det var budskapet da de store institusjonene for utvikling og velstand, ILO og IMF og deretter OECD, avholdt konferanser i Oslo nylig. Danmark er ett av flere land som satser på skreddersydd hjelp og mentorer på arbeidsplassen til dem som trenger det mest.
Södertälje - hur håller man ihop en segregerad kommun?
Med mer än 40 procents invånare med utländsk bakgrund och under några år större flyktinginvandringen från krigets Irak än både USA och Canada tillsammans, utmanas svenska Södertälje vad gäller både jobb, bostäder och traditionella lösningar. Det har lett till ett omfattande samarbete mellan framförallt kommun och företag, men också med fackföreningar.
Lönesubvention ska locka arbetsgivare anställa unga i Finland
Arbetslösheten bland ungdomar i Finland exploderade under vintern och ligger nästan lika högt som i Spanien. Regeringen vaknade under slutet av våren och har nu kompletterat det tidigare systemet med lönesubventioner med riktat stöd till unga som nyss lämnat skolbänken och inte hittar ett jobb.
Rød statsråd - utålmodig på lang sikt
Audun Lysbakken sverger på at det er hans og ikke medias dagsorden som skal styre departementets arbeid. For ham betyr det å satse på det langsiktige, forebyggende arbeidet mot utenforskapet, der resultatene ikke vises på statistikken før om 10 - 15 år.
EU sätter ljuset på fattigdomen i Norden
Europeiska Unionens fattigdomsår 2010 sätter tummen på en öm punkt i Sverige och Finland. Fattigdomen och den sociala utestängningen ökar samtidigt som politikerna försäkrar att välfärdspolitiken är tilltagen för att klara av utmaningarna. I den här debatten framstår EU-kommissionen som den progressiva kraften och de nordiska regeringarna som den konservativa, konstaterar fattigdomsforskare enhälligt.
Arbetslösheten driver fram krav på ändrad finsk invandringspolitik
De senaste månaderna har debatten gått het i Finland om arbetskraftsinvandringen. I takt med att arbetslösheten stiger har vänsteroppositionen, med facket som pådrivare, alltmer högljutt krävt att regeringen ska frångå sin politik som utgår från att Finland om bra några år kommer att drabbas av en allvarlig brist på arbetskraft. Diskussionen följer välbekanta spår där ”vi” mot ”dem” är det grundläggandet temat.
Arbetsförmedlingen får ansvar för nyanlända invandrare
Den 17 mars beslutade svenska riksdagen att från och med 1 december 2010, kommer arbetsförmedlingen att ta över kommunernas roll att introducera nyanlända invandrare. Med hjälp av etableringslotsar är meningen att de snabbare ska komma in i samhälle och arbetsliv.
Nytt norskt trepartsavtal om sjukfrånvaron
Den norska regeringen och parterna på arbetsmarknaden har blivit eniga om ett nytt avtal för att få ned sjukfrånvaron. Avtalet ska gälla i nästan fyra år och är en förlängning av avtalet om ett inkluderande arbetsliv, det så kallade IA-avtalet, som gällt sedan 2001.
Nye vinder i integrasjonspolitikken
Det skjer et skifte i migrasjonspolitikken i Europa. Mens asylpolitikken strammes, åpnes grensene for dem man har bruk for. Tendensen kom frem på EU-møtet om nyankomne og integrasjon i Malmö. Den globale konkurransen og befolkningsutviklingen gjør at Europa trenger arbeidskraft. Før krisen er over, hardner kampen om arbeidskraften til.
Offensiv for at holde på udenlandske medarbejdere
Stadig flere danske virksomheder gør en særlig indsats for at få udenlandske medarbejdere til at falde til. Især er det vigtigt, at den udenlandske medarbejder får et socialt netværk, og at hans eller hendes ægtefælle får job, viser erfaringerne hos vindmølleproducenten Vestas.
Fra humanisme til nasjonal nyttetenkning i innvandringspolitikken
Flyktning er en betegnelse som kan forsvinne. Nå kalles snart alle innvandrere og velges i økende grad ut fra et nasjonalt nytteperspektiv. Arbeidsinnvandring stimuleres, mens asylpolitikken strammes til. Migrasjonspolitikken i Europa tar nye former.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
