Inkludering
– Omgivelsene gjør oss handicapet
Kristine Ronæss Årdal har cerebral parese og noen omgivelser gjør integrering vanskelig. Gode holdninger og fysisk tilrettelegging er ofte enklere enn mange forstår, erfarer hun.
Inkludering på en arbetsmarknad med allt högre krav
Inkludering är något som alla de nordiska länderna sätter högt. Men även om det är enighet om målet är de åtgärder som sätts in och tankarna bakom hur arbetsmarknaden fungerar ofta olika.
Unik studie jämför hur Danmark, Norge och Sverige integrerar sina flyktingar
Vilket av de tre länderna Danmark, Norge och Sverige integrerar sina flyktingar bäst på arbetsmarknaden? Svaret varierar beroende hur många år efter att flyktingarna kom som man mäter. I Danmark kommer flyktingarna snabbast ut i jobb, men på längre sikt får fler jobb i Sverige än i Danmark. Norge är klart bäst på att integrera kvinnliga flyktingar.
SCB: ny statistik om hur olika invandrargrupper klarar sig i Norden
Den svenska statistiska centralbyrån, SCB, har tillsammans med sina nordiska motsvarigheter börjat redovisa jämförbara statistik om hur invandrarna klarar sig på arbetsmarknaden, fördelat på ursprungsland.
OECD: Mer flexibilitet behövs för att kvinnliga flyktingar ska få jobb
Det finns ett behov av mer flexibla åtgärder för att integrera nyanlända flyktingkvinnor i Norden, enligt OECD. Forskning visar att år av flykt gör att barnafödandet skjuts upp. När kvinnorna är trygga föder de barn – men har då svårt att dra nytta av introduktionsprogram på arbetsmarknaden.
Nordisk fokus på at få flere nyankomne kvinder i job
Det vil kræve mere jobrettede indsatser, fokus på børnepasning og evidens for effekt af indsatser, hvis Norden skal lykkes med at få flere nytilkomne kvinder i arbejde, viser ny undersøgelse.
Projekt Mirjam bryter fördomar om och på den svenska arbetsmarknaden
Projektet Mirjam vänder sig till lågutbildade kvinnor som fått asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. De har betydligt svårare än män i motsvarande situation att få arbete, men vägledning med fokus på arbete och jämställdhet ger resultat.
Nytt svenskt samarbete kan halvera nyanländas väg till arbete
Tiden för utlandsfödda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden har kortats. Men fortfarande återstår stora utmaningar framför allt för kvinnor och lågutbildade. Ett sätt att underlätta deras etablering är förstärkt lokalt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna.
Så kan privata investerare tjäna på integrering av invandrare i Finland
Finland är det första nordiska landet som använder sig av modellen med investeringar med samhällseffekt, så kallade Social Impact Bonds. Ett av SIB-programmen stöder privata investerare invandrares sysselsättning. Klarar de privata uppgiften bättre än det offentliga blir de belönade.
Kva skal til for å inkludere utsett ungdom?
Den norske regjeringa inviterer til inkluderingsdugnad. Prisverdig initiativ. Men statsrådane bør også ta ein kikk på strukturane bak om innsatsen skal verte meir enn plaster på såret. Kanskje må vi tenke annleis om korleis skule og arbeid kan kombinerast.
Norska arbetsgivare: de som arbetstränats hamnar längre ned i bunken
Arbetslöshet i unga år har en stigmatiserande effekt som kan vara länge. Det finns det omfattande forskning som visar. Men är det alltid bättre att jobba, oavsett kvaliteten på jobbet? Kan det rentav vara bättre att avstå? Kan en arbetsmarknadskurs förvärra möjligheten att anställas?
Blågrön norsk regering satsar på arbetslivet
Den norska regeringen utvidgas med ytterligare ett parti, Venstre. Statsminister Erna Solberg passade också på att flytta på flera ministrar. Fem av sex huvudpunkter i det politiska program partierna i den blågröna regeringen blivit eniga om handlar om arbetslivet.
Ulikhetens smerteterskel er nådd
OECD snur kappen og vil at verden skal tenke nytt rundt begrepet økonomisk vekst. Så langt har fortellingen om vekst først og så fordeling kun ført til at gapet mellom fattig og rik er blitt større. Nå bygges et nytt narrativ med begreper som «sterk, bærekraftig og inkluderende vekst». Arbeidsliv i Norden undersøker hva paradigmeskiftet innebærer og setter inkludering i arbeidslivet i fokus.
Norden: mot større åpenhet for inkludering i arbeidslivet
Flyktningkrisen har ført til økt aktivitet og samarbeid i og på tvers av landene i Norden for å finne gode måter å inkludere flyktninger i arbeidslivet. Men inkludering handler også om å vise åpenhet for alle som av ulike årsaker har vanskelig for å finne et fotfeste i arbeidslivet. Danske kommuners innsats viser at det er store muligheter for å lykkes når innsatsen for inkludering oppleves som meningsfylt for alle involverte.
OECD utfordrer globaliseringens vinnere: vil bygge bro over økte forskjeller
Et paradigmeskift kaller OECDs Stefano Scarpetta den nye tidsånden. Vi må forandre tenkningen som ligger til grunn for et økende gap mellom fattig og rik, sier generalsekretær Angel Gurría: Økonomisk vekst er ikke nok, vi må ha en ny visjon for en inkluderende og bærekraftig utvikling. Den sosiale dimensjonen hadde merkbart gjennomslag på OECD Forum 2017.
Norden vil ha flere flyktninger i jobb
Nordiske land går foran i arbeidet for å inkludere flyktninger, sier OECDs Thomas Liebig. Han peker blant annet på de strukturerte introduksjonsprogrammene som er unike. Problemet er at de færreste er i jobb etter å ha gjennomført programmet. Statsråd Anniken Hauglie vil målrette innsatsen for å få flyktninger inn i arbeidslivet.
Grete Brochmann om flyktingpolitik: Norden mer samkört nu
De nordiska länderna är mer samkörda nu än vad de var under den stora tillströmningen av flyktingar 2015. Det anser Grete Brochmann, som lett de två senaste offentliga utredningarna om invandring i Norge.
Alla vill veta vilken kompetens flyktingarna har
När flera av de nordiska länderna införde skärpt gränskontroll och försvårade för flyktingar att ansöka om asyl, skedde det samtidigt en omläggning politiken för att flyktingarna snabbare ska kunna komma in på arbetsmarknaden. I Norge kan asylsökande nu själva registrera sin kompetens.
Flyktinginvandring handlar inte primärt om pengar
Vad kostar flyktingarna? Det är en fråga som väcker intresse både hos dem som är för flyktingmottagande och dem som är emot. Men utmaningen är inte främst ekonomisk utan social, där den stora risken för utanförskap står mellan de som har jobb eller inte, visar forskningen.
Vad betyder ett fängelseuppehåll för chansen att få jobb?
I en ny studie jämförs sysselsättningen för fängslade personer i fyra nordiska länder upp till fem år efter att de frigivits. Målet var att se om tidigare fångar lyckas få jobb lättare i något av länderna och om detta i så fall beror på kriminalomsorgen eller arbetsmarknadsåtgärder.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
