Britt Lundberg: Hela Nordens president

Robotarna ersätter inte hjärtat, så människan behövs också i framtiden på arbetsplatserna. Britt Lundberg slår också ett slag för sin hembygds entreprenörsanda.

Hon hoppas att de nordiska länderna kan lära av varandras misstag och framgångar. Men det nordiska samarbetet har blivit svårare när budgeten skärs ner. Det är alltid svårare att inleda något nytt då det kräver att något gammalt måste skrotas.

På Åland är man stolt över Britt Lundberg. Nu är hon hela Nordens president, skrev den ena åländska tidningen från sessionen i Köpenhamn. Landskapet Åland har bara haft presidentposten i NR en gång tidigare, år 1997.

Britt Lundberg, Åländsk center, och vicepresidenten Juho Eerola, Sannfinländarna, på bilden nedanför, har det roterande NR-ordförandeskapet i år. Det är inte helt okontroversiellt.

Britt Lundberg och Juho Eerola. Foto: Johannes Jansson, Norden.org

Men man får göra skillnad på partipolitik, nationella frågor och nordiska frågor anser

Britt Lundberg, som gör sitt bästa för att manövrera mellan de politiska undervattensgrynnorna.

Viktigast för arbetslivet: Bort med gränshindren

I det finländska ordförandeskapsprogrammet är det lätt att hitta den viktigaste frågan för arbetslivet i Norden: det tvärsektoriella temat kring gränshinder genomsyrar Finlands program.

- Det är helt centralt för arbetslivsfrågor, säger Britt Lundberg. Det handlar om en fungerande rörlighet, mobilitet - och det är ju jätteviktigt för ökad tillväxt, och ökad sysselsättning

Britt Lundberg betonar att i pensionsfrågorna kan ålder, summor och specialregler vara olika i de fem nordiska länderna.  De som flyttar i Norden måste hålla hård koll. Annars kan det gå illa med t.ex. möjligheten att bli sjukpensionär.

Räknas man som arbetsoförmögen i ett land borde det gälla i hela Norden, anser NR-presidenten. Liknande problem finns inom utbildning och examina.

Res ut - men var förberedd på olikheter!

- Vi har ju rätt så lika målsättningar i de nordiska länderna, noterar Britt Lundberg. Till exempel är det viktigt att skapa hög sysselsättning och få människor i arbete. Men ändå organiserar vi oss ganska olika när det gäller stödsystemen.

Det kanske är att hoppas för mycket på en total samordning. Men ännu viktigare är att de som flyttar tar reda på och förbereder sig på skillnaderna.

Britt Lundbergs "egen lilla käpphäst" är personnumren, som kunde vara gemensamma i Norden. Hade vi sådana skulle det vara enkelt att få in alla gamla sommarjobb i systemen, så pensionerna automatiskt betalas ut när det är dags. Nu är det svårt att komma ihåg, och veta vilka förmåner som man kanske går miste om.

Hemmablindhet kring nordisk modell

I Norden är vi vana vid likheterna. Men i Europa betraktar många den nordiska modellen som unik. Men den är inte så känd.

Gemensam nordisk arbetsmarknad sedan 1954 och passfrihet. Inga lagstadgade minimilöner, men ett system där löner och andra villkor överenskoms av arbetsmarknadens parter själva på ett unikt sätt.

- Tack vare flexibiliteten i vårt trepartssamarbete får vi också en delaktighet i arbetsmarknaden som är unik i Norden i förhållande till resten av EU, betonar Britt Lundberg.

Ingen nordisk förbundsstat - just nu

 Britt Lundberg gillar den nordiska rörligheten.

- Cirka 70 000 nordbor pendlar regelbundet till arbete över en nordisk gräns. Det är ganska mycket. 5 000 människor flyttar varje månad till ett annat nordiskt land.

I något skede utgjordes 10 procent av Oslos befolkning av svenskar, framförallt i servicesektorn.

Det visar att det går att se Norden som en gemensam arbetsmarknad, betonar Britt Lundberg.

Men så mycket lägre kommer vi kanske inte. Tanken på en nordisk förbundsstat verkar inte realistisk just nu.

Man vill inte ha överstatlighet, utan samarbete, där varje land bestämmer själv. Personnumret är just nu på gränsen till det möjliga.

- Det kan behövas en hel del tid och diskussioner innan man är mogen, bedömer Britt Lundberg. Hon har hört många invändningar. Till och med att "numren tar slut" om man har ett gemensamt nordiskt system. Knappast, men man måste bestämma ordningsföljden i datumen där en del nu börjar med födelsedatum, andra med födelseår. Redan det kan vara svårt att enas om.

Hur går det med samarbetet om arbetsfrågor och integration?

Britt Lundberg hänvisar till Poul Nielssons rapport om framtidens nordiska arbetsmarknad.

Hon verkar besviken på debatten kring den. Det blev ingen riktigt engagerad diskussion, mer ett inrikespolitisk munhuggande för de olika ländernas opposition mot regeringen, formulerar sig Britt Lundberg.

- Vi har satt tryck på våra samarbetsministrar att hålla kontakt med varandra om integrationen.

Om det inte går att samordna så åtminstone informera varandra om åtgärder. Det har gått bra, enligt Britt Lundberg.

Men de olika insatserna för integration är kontroversiella. Det finns de som talar för låglönejobb, en del vill subventionera vissa jobb med offentliga insatser. Det är ganska svårt att dra gränser för var det offentliga ska blanda sig i, medger Britt Lundberg. Så det uppfattas som ganska nationellt hur man löser sitt lands sysselsättningsbehov. Det verkar inte finnas plats för gemensamma rekommendationer, enligt henne.

Pengar gör nytta

Det färska försöket i Finland med medborgarlön, är det något som kan bli en lösning i resten av Norden?

-Det har vi inte diskuterat i NR. Men Finland kan dela med sig av sina erfarenheter. Då behöver övriga Norden inte göra samma misstag om det går dåligt, eller så kan vi sprida det goda exemplet om det går bra.

De nordiska länderna lär sig av varandra. Det är precis så det fungerar; någon gör något och någon annan inspireras. Det har också ekonomisk betydelse.

Men Britt Lundberg håller med om att det nordiska samarbetet var lättare förr, när det fanns pengar för alla goda idéer. Nu måste man väl mer samarbeta om försämringar.

-Jo, allt är mycket lättare när ekonomin är god, då kan man ta nya pengar. Om du ska genomföra något nytt nu, måste du också avsluta något annat. Det blir svårare och mer kontroversiellt

Språkkunskap viktigt i Finland

I de ungas Nordjobb och stipendieordningen Nordplus har pengarna hittills räckt till. Britt Lundberg är full av entusiasm

- De som varit med där är otroligt positiva. Det är ofta de som blir nordister, man skapar så himla värdefulla nätverk, det är jättebra.

Studier eller jobb i Norden ger också värdefulla språkkunskaper.

- Det är en begränsning att inte kunna skandinaviska, säger Britt Lundberg som kommer från enspråkigt svenska Åland, som är del av ett Finland där svenskan trängs undan.

- Det är nu bara så att för 21 av Nordens 26 miljoner invånare är det gemensamma språket skandinaviska. Det är ett problem att 5 miljoner nordbor sedan inte behärskar det språket. Kan man inte göra sig förstådd på skandinaviska blir ju t.ex. arbetsmarknaden mer begränsad.

Arbetets förändring: hjärta eller robotar

Frågan om framtidens jobb är svår. Risken för ett lågavlönat prekariat som tvingas försörja sig med många små jobb är en aktuell politisk fråga. Den nordiska inställningen är att vi inte når en amerikansk modell så länge den nordiska modellen lever vidare, med gemensamma förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Men det kommer alltid att behövas manuellt arbete, tror Britt Lundberg.

Visst kan man till viss del tala om robotisering och automatisering av t.ex. juristernas och journalisternas arbete.

- Men samtidigt tror jag att människan alltid kommer att behövas, om man ska ha kvalitet. Hjärtat kan aldrig ersättas av en maskin.

Frågan kommer förstås upp alltmer också i nordiska sammanhang.

Åländsk företagsamhet

Britt Lundberg är alltså åländsk representant i Nordiska rådet, med en lång tid som både lagtingsledamot och minister i den åländska landskapsregeringen. Hon har också representerat Åland i EU:s regionkommitté och kandiderat framgångsrikt i några EU-parlamentsval.

Som en åländsk specialitet vill hon föra fram företagsamheten.

- Väldigt många ålänningar har heltidsjobb och ett eget företag vid sidan om. Det är ett steg för många att testa möjligheten att göra något annat, gå över helt till sitt företag.

I förhållande till befolkningen ha Åland väldigt många små företag, påpekar Britt Lundberg.

Om man vill bo kvar på Åland måste man försöka ordna det för sig, också det egna jobbet. Det finns en entreprenörsanda som gynnar spännande företag, också om de inte alltid är så lönsamma.

Efter de senaste mat- och köttskandalerna vill Britt Lundberg föra fram det åländska jordbruket som en säkerhetsfaktor och garanti för en hållbar utveckling, en annan nordisk käpphäst.