Hur ska vi spå rätt om framtidens arbetsmarknad?

När de nordiska ämbetsmännen på arbetsmarknadsdepartementen och andra myndigheter har sina halvårliga möten, är en av punkterna på programmet en genomgång av nyckeltalen för hur det går i respektive land. Det senaste mötet skedde på Akureyri, i nordöstra Island.

- Sysselsättningen har precis passerat tre miljoner personer. Så många har aldrig arbetat i Danmark tidigare, sa den danske representanten.

- Vi har praktiskt taget ingen arbetslöshet på Färöarna, fyllde representanten från Torshavn i.

Men det fanns också tecken på att konjunkturtoppen redan passerats:

- Sysselsättningen har slutat öka, men fortfarande låg arbetslöshet i Norge.

- I Sverige minskade sysselsättningen och arbetslösheten ökade förra månaden.

Undre besöket i nordöstra Island, där det bor 30 000 människor, varav 20 000 i Akureyri, var det många nya intryck. I min artikel därifrån försöker jag visa hur brokig arbetsmarknaden är och hur viktigt det är med personliga initiativ. Den replik som blir sittande stod Rögvaldur Gudmundsson, som leder regionalrådet för Nordöstra Island, för:

- Vi ställde frågan: Vad ska vi göra efter fem?

För det räcker inte att skapa nya jobb. Folk måste också ha lust att bo där dessa skapas. Barn och vuxna ska kunna idrotta, uppleva konst och musik, gå på restaurang och shoppa – ja, allt det som ger en mening med livet.

Hur små och isolerade samhällen ska klara av att skapa hållbara jobb är något som det ska forskas på de närmaste åren. Ett forskningsprojekt som kallas SunRem har valt ut exempel på sådana orter – Dalvik och Husavik, bägge i närheten av Akureyri på Island och andra exempel från Norge, Sverige och Åland.

Ett par veckor tidigare var jag med på en kickoff för SunRem och fyra andra forskningsprogram som fått stöd av NordForsk. Även Litauen deltar i två av projekten och drygt 30 av forskarna som deltar samlades därför i Vilnius. Det fick mig också att ställa frågan hur de nordiska länderna arbetar med att anpassa sina utbildningar till framtidens behov.

Fayme Alm har därför talat med det svenska Skolverket och Myndigheten för Yrkeshögskolan, medan Line Scheistrøen har besökt Fagskolen i Oslo.

Det som är tydligt är att även om vi hör mycket om behovet av nya IT-tekniker och programmerare är det inte bara smarta hjärnor som behövs i framtiden. Det behövs också smarta händer.

Detta var också tema för en av debatterna på Nordiska rådets session i Oslo. Veronika Honkasalo som tillhör partigruppen Nordisk grön vänster visade till analyser som visade att det kommer att fattas flera hundra tusen yrkesutbildade i de nordiska länder de kommande 10-15 åren.

Nordiska rådet ber därför Nordiska ministerrådet att upprätta en egen kommission för yrkesutbildning.

Årets session präglades av den dramatiska uppblossningen av konflikten mellan palestinierna och Israel. Sedan ett och ett halvt år rasar också kriget i Ukraina. Nästa år kommer Norden att fira 70 år med en gemensam arbetsmarknad . men den har också i hög grad påverkats av inflöden av arbetskraft från Baltikum, Polen – och senast, Ukraina.

Men den första vågen av estniska arbetare som kom till Finland har nu rest hem, skriver Bengt Östling, medan Rólant Dam Waag rapporterar hur Färöarnas ekonomi kan påverkas av att Ryssland kan komma att stoppa importen av fisk från Färöarna. Flera ser ett samband mellan det ryska hotet och att Färöarna signalerat att ett 50 år gammalt avtal med Ryssland om om fisket kanske inte kommer att förnyas.

Det blev också plats för en artikel av Marie Preisler om en ny arbetsmiljölag på Grönland, en snabb analys av Kerstin Ahlberg om ett nytt mål i EU-domstolen, där frågan är om det innebär könsdiskriminering att kabinpersonal får lägre traktamenten än piloteren samt att gratulera Renewcell för att de fick Nordiska rådets miljöpris.

Till sist, men inte minst: Hallgrímur Indriðason har gjort en intervju med Islands arbets- och socialminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson, som under 2023 har lett det isländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Han var tidigare miljöminister och innan dess miljöaktivist, så det är ingen överraskning att klimatändringar och miljön varit viktiga teman.

- Vi fokuserar speciellt på det gröna skiftet, men vi tar det till en högre nivå. Vi planerar att tidigt i december ha ett toppmöte där vi använder den nordiska arbetslivsmodellen som inspiration. Vi samlar representanter från fackföreningarna, arbetsgivarna och regeringarna, säger han.