När hållbarheten blir mode

Vad är det äldsta föremålet som du äger och som du fortfarande använder? Frågan kan få oss att reflektera över hur snabbt vi byter kläder, fordon och verktyg. I mitt fall har vi en del glas och porslin köpta eller ärvda tidigt i livet, en osthyvel som har hängt med alla flyttningar och några skruvmejslar, som vi fortfarande använder ofta.

Men det mesta är yngre och många redskap används sällan. Ett tal som brukar dyka upp när cirkulär ekonomi diskuteras är att en borrmaskin i genomsnitt bara används 13 minuter under sin livstid.

Exemplet nämns också av Anna Strindberg, som är hållbarhetsansvarig på Clas Ohlson, känd i stora delar av Norden som där man köper allt för att fixa hemmet. Hon är en av de personer som Bengt Rolfer och Gunhild Wallin intervjuat i sin jakt på svaret vad cirkulär ekonomi egentligen är.

Ett överraskande svar får de av Tim Forslund. Han är expert på cirkulär ekonomi på den finländska jubileumsfonden Sitra, vars uppgift är att bevaka kommande generationers intressen.

Han lyfter fram Spotify som ett av företagen i den cirkulära ekonomin, eftersom det är ett sätt att tillmötesgå behovet att lyssna på musik utan att äga och producera cd-skivor. 

Jag har bara inte tänkt på det på det sättet förut, utan mer fått associationer till verksamheter som Remake, Stockholms Stadsmission, där skänkta kläder sedan 2002 omvandlas till ny design.

Marie Teike är både enhetschef och designer på Remake. Hon älskar mode och den magi som kläder kan rymma. Däremot älskar hon inte modeindustrin.

- Idag är det fel med hela systemet – både med hur material produceras, människors villkor i produktionen och hur varor skickas runt. Det är så fel och jag kan inte tänka mig att jobba så, säger Marie Teike.

Även om det tagit lång tid börjar det emellertid att ske förändringar även inom modeindustrin. För första gången ställs det inför årets Fashion Week i Köpenhamn en lång rad krav om hållbarhet, skriver Marie Preisler.

- Det är ganska epokgörande och ett uttryck för att modebranschen genomgår en omställning mot större hållbarhet, säger Morten Lehman, som äger företaget Tailwind, som ger råd till företag och organisationer om hållbarhet.

För även om vi som konsumenter kan göra en insats genom mer förnuftiga val, behövs det gemensamma regler och krav för att det vi köper blir mer hållbart. Här är det som sker i EU kanske allra viktigast. Irländaren Cillian Lohan redogör för EU:s handlingsplan för att göra produktions- och konsumtionsmetoder mer hållbara och cirkulära.

Planen innehåller 35 olika initiativ som nu är under behandling. Målet är bland annat att produkter på EU:s marknad senast till 2030 ska vara hållbara och långvariga, kunna repareras och underhållas med reservdelar, användas på nytt och kunna återvinnas på ett säkert sätt.

På Svensk Handel, som är en näringslivsorganisation för 9000 handlare, arbetar Magnus Nikkarinen just nu med alla nya EU-lagar som ska implementeras.

- Vi befinner oss mitt i en lavin av regler, säger han.

En fråga som skapar oro är om de många kraven kommer att kunna undgås av företag utanför EU.

- Vår stora oro är oreglerad import via e-handelsplattformar, vars produkter är helt oreglerade vad bland annat gäller arbetsvillkor, material och kemikalier. Jag är för en fri och öppen handel, men den typen av handel är inte hållbar, säger Magnus Nikkarinen.

Fri handel är själva grunden för EU, men Island har det senaste året upplevt att det kan ha sina fördelar att landet inte kan exportera eller importera el. Landet är självförsörjande på energi, som dessutom är grön. Priset på el har knappt ändrats på åtta år – i en tid där resten av Norden och Europa häftigt diskuterat strömpriset.

Just stabiliteten på Island, både vädermässigt och politiskt, lockar företag som är på jakt efter grön energi och låga elpriser.

I diskussionen om den cirkulära ekonomin är det viktigt att komma ihåg att den viktigaste faktorn är människorna själva.  Ett arbetsliv som är så tufft att de som arbetar blir utbrända kan i alla fall inte kallas för cirkulärt. I Sverige kommer det från och med i höst införas nya arbetstidsregler – efter att europeiska kommissionen kritiserat de svenska reglerna och efter ett halvt års kollektivförhandlingar.

- Att vi från och med i höst får längre vila är jättebra, men det här borde vara gjort för länge sedan. Vi jobbar så otroligt hårt när vi jobbar, så vi är utmattade när vi kommer hem, säger sjuksköterskan Nadja Ståhl på Sunderby sjukhus i Norrbotten.

För att navigera mellan de många initiativen som tas i EU, Norden eller internt i de egna länderna, har arbetsministrarna en nyckelroll. Vi porträtterar fyra mer eller mindre färska ministrar i Sverige, Norge och Danmark.