8 mars uppmärksammas på många olika sätt i de nordiska länderna. Vad är viktigast på kvinnodagen? Vi tar upp vad som hänt efter att kvinnorna återigen har lyckats erövra fler politiska maktpositioner i Finland, hur kampen för jämställda löner går i Sverige och vad Danmark gör för att motarbeta sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
Vi kunde ha skildrat många fler frågor. För vad är det som till sist inte har en könsdimension? På den årliga jämställdhetskonferensen i Norge var artificiell intelligens en av huvudfrågorna. Samtidigt berättade den nye jämställdhetsministern Abid Q. Raja om sin personliga kamp att få välja sin partner, Nadia Ansar.
- Till en början handlade det mest om min egen kamp. Att jag skulle få det jag ville ha. Jämställdhet började jag tänka på först när vi fick våra tvillingdöttrar och min pakistanska släkt beklagade mitt öde. De sa att de skulle be för mig så att jag fick ett par tvillingsöner också.
Det kan verka som om det går olidligt sakta på många områden. Men det sker förändringar om man bara ser efter. I år är det tionde året som vi presenterar vår jämställdhetsbarometer, där vi ser på om det är en man eller kvinna på 24 maktpositioner i varje land. I år uppnådde de nordiska kvinnorna sammanlagt 83 poäng, ett rejält hopp från fjolårets 66 poäng. 100 kvinnliga poäng motsvarar full jämställdhet på just dessa maktpositioner.
För att få makt – om än bara över sin egen situation - behöver man som oftast ett jobb.
Det finns alltid några som står längre från arbetsmarknaden än andra. De kan ha psykiska, sociala eller kognitiva problem. I de nordiska välfärdssamhällena finns alltid ambitionen att de ska kunna få glädjen av att kunna få ett jobb. Så mycket av vår identitet handlar om att försörja oss själva och att bidra till samhället.
I Norge har det stormat omkring välfärdsmyndigheten NAV. Tusentals personer som har fått vissa sorters bidrag har felaktigt dömts till att betala hundratusentals kronor för att de uppehållit sig i ett EU-land samtidigt som de fick dem. NAV, Socialdepartementet och domstolarna har kommit till att EES-avtalet tillåter att man tar med sig dessa bidrag. Men helt säker är ingen och det är inte lätt att jobba på NAV i dessa dagar.
Samtidigt finns det också många eldsjälar på NAV som vil göra en skillnad. Det visar ett projekt som letts av Arbeidsforskningsinstituttet. Arbetsförmedlarna på NAV fick välja ut ett visst antal av sina svåraste kandidater och arbeta speciellt med dem. Det gav goda resultat.
I stället för att bara fokusera på hur en person ska anpassas för att passa in, gjorde man det motsatta: Försökte ändra förhållandena på arbetsplatsen så att den passade individen istället. Projektet ställer frågor om byråkratin jämfört med näringslivet. Förlorar vi något viktigt när uppgifter som handlar om hur människor behandlas, utförs enligt principer som hämtas från näringslivet?
Det är en insikt som arbetsförmedlingen på Färöarna också kommit till. När arbetslösheten bara är 296 personer, av en befolkning på 52 000, är det nyttolöst att komma med standardiserade kurser. Istället behandlas alla arbetssökande individuellt. Nya grupper har tagits in, som psykologer och terapeuter och coacher.
- Vi försöker möta människorna med förtroende, öppenhet, mänsklighet och positiva förväntningar, säger avdelningsledaren Högni i Stórustovu, på ALS, den färöiska arbetsförmedlingen.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.